Klimatförändringarnas inverkan på arbetsmiljön

Man har kunnat konstatera att klimatförändringarna redan påverkar arbetsplatserna: en tredjedel av alla arbetstagare i EU utsätts för risker, till exempel extrem värme, extrema väderhändelser eller dålig luftkvalitet. Samtidigt oroar sig 31 % av arbetstagarna för hur miljöriskerna påverkar deras arbetsmiljö (EU-Oshas undersökning Pulsen på arbetsmiljön 2025).

Det är därför viktigt att vi förstår de klimatrelaterade arbetsmiljöriskerna, så att vi kan bedöma och hantera dem. Med anledning av detta genomför EU-Osha flera forskningsprojekt som ska ge ingående information som kan ligga till grund förpolitiska åtgärder, förebyggande åtgärder och praxis när det gäller de problem som klimatförändringarna medför.

Klimatdriven arbetsmiljöpåverkan

Stigande temperaturer 

Detta är ett stort problem för arbetstagare både inomhus och utomhus. Extrem värme kan leda till utmattning, uttorkning och allvarliga värmesjukdomar samt förvärra kroniska sjukdomar. Fysiskt arbete höjer kroppstemperaturen, och värmestress försämrar omdömet och ökar risken för olyckor. Dålig återhämtning mellan arbetspass förvärrar dessa problem, och det gäller särskilt arbetstagare med en otillräckligt nedkyld bostad.

Extrema väderhändelser

Översvämningarna och skogsbränderna förväntas bli fler och allvarligare i hela Europa, med skador och dödsfall som följd. Svåra väderförhållanden kan öka risken för drunkning, brännskador eller köldskador. Räddningspersonal utsätts även för risker i form av giftiga gaser, explosioner och brandfaror.

Luftföroreningar 

Klimatförändringarna, i kombination med andra faktorer, ökar luftföroreningarna och nivåerna av luftvägsallergener (t.ex. högre nivåer av eller ökad allergiframkallande förmåga hos pollen). Det ökar risken för sjukdomar i andningsorganen och andra hälsoproblem – både inom- och utomhus.

Vem befinner sig i riskzonen?

Utomhusarbetare

Här kan exponering för höga temperaturer, extrema väderförhållanden, föroreningar och vektorburna sjukdomar leda till problem.

• Solexponering ökar risken för hudcancer och försämrar den kognitiva förmågan.
• Extrema väderhändelser leder till stress, skador och dödsfall.
• Sjukdomar som borrelia och denguefeber blir allt mer utbredda.

Arbetstagare som är särskilt utsatta:

• Jordbrukare och skogsarbetare: dessa utsätts för värmestress, fästingburna sjukdomar, föroreningar och allergener samt riskerar skador och muskel- och skelettbesvär när de röjer upp efter katastrofer.
• Byggnadsarbetare: dessa arbetar ofta i urbana värmeöar, där de utsätts för värmestress och olycksrisker.
• Personal inom räddningstjänsten: brandmän, poliser och sjukvårdare löper risk för värmeutmattning, brännskador, exponering för giftiga ämnen, olyckor och psykologiska påfrestningar.

Inomhusarbetare

Dessa arbetstagare är sårbara under värmeböljor, särskilt i dåligt ventilerade byggnader eller värmeintensiva industrier.

• Värme kan försämra den kognitiva förmågan och förvärra sjuka-hussjukan.
• Hälso- och sjukvårdspersonal som använder personlig skyddsutrustning när det är varmt kan drabbas av utmattning och andningssvårigheter.
• Värmeböljor ökar efterfrågan på sjukvård, vilket ökar stressen och arbetsbelastningen, särskilt för äldre anställda på sjukhus i städer som påverkas av den urbana värmeöeffekten.

Vad görs på politisk nivå?

• EU-medlemsstaterna kräver att arbetsgivare ska utföra riskbedömningar på arbetsplatser och vidta förebyggande åtgärder för att skydda arbetstagarna från alla typer av arbetsmiljörisker. Åtgärder bör följa organisationers hierarkiska struktur, så att tekniska och organisatoriska lösningar vidtas innan man vidtar åtgärder på personlig nivå.
• Vissa arbetsmiljörisker behandlas i särskilda direktiv och i de nationella förordningar som genomför direktiven.
• EU-medlemsstaterna tar itu med klimatrelaterade arbetsmiljörisker i olika takt. Vissa länder har infört rekommenderade temperaturbegränsningar i lagar eller kollektivavtal, beroende på typen av arbete och den plats där arbetet utförs.
• Åtgärder för att begränsa klimatförändringarna kan också medföra nya arbetsmiljörisker, till exempel inom sektorerna för förnybar energi, gröna byggnader och återvinning.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

Vägledning och verktyg

• I vissa EU-medlemsstater finns riktlinjer för hantering av värme- och UV-exponering, och i en del länder finns det bestämmelser för temperaturen vid arbete. Vissa åtgärder omfattar ändring av arbetstiden, tillgång till rastplatser, tillhandahållande av vätska, kylsystem och skyddskläder.
• EU-Osha tillhandahåller praktisk vägledning om hantering av värmerelaterade risker och om hur man bör agera om arbetstagare drabbas av värmesjukdomar.
• Det är viktigt att öka medvetenheten om hur värme påverkar arbetsmiljön och hur både arbetstagare och arbetsgivare kan hantera detta.
• Arbetsgivare bör ta fram värmehandlingsplaner och kan använda digitala verktyg, exempelvis system för tidig varning eller enheter som varnar vid höga temperaturer.
• Arbetstagarna bör rådfrågas och utbildas i att vidta förebyggande åtgärder.

EU-Osha ingår i Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, ett partnerskap mellan Europeiska kommissionen, Europeiska miljöbyrån (EEA) och andra organisationer som ska hjälpa Europa att förbereda sig på klimatrelaterade hälsoutmaningar. Observatoriet ger enkel tillgång till relevanta verktyg, data och resurser och stöder samarbete mellan många olika aktörer, både lokalt och internationellt.