När du bedriver forskning av olika slag måste du få fram tillförlitliga data för din forskning.
Kvantitativa data är inte alltid tillräckliga eller användbara, och kvalitativa data är ofta det som behövs för att validera eller motbevisa en hypotes.
I det här sammanhanget är tematisk analys en metod för dataanalys inom kvalitativ forskning, som i sin tur använder olika tekniker och metoder för att få fram de data som ska analyseras.
Tematisk analys kommer med största sannolikhet att vara ett grundläggande verktyg för att bedriva forskning inom ditt studieområde.
Läs vidare och lär dig vad det är, när du ska göra det, dess fördelar och nackdelar och hur du går tillväga steg för steg.
Vad är en tematisk analys?
Tematisk analys är en av de vanligaste metoderna för kvalitativ dataanalys inom kvalitativ forskning.
Denna metod eller teknik syftar till att identifiera och undersöka vissa teman och mönster av mening i de data som erhållits genom intervjuer, fokusgrupper, fältforskning, med mera.
När det gäller intervjuer är kvalitativ transkribering ett viktigt verktyg, eftersom det gör att du kan konvertera inspelningen till text och arbeta med den hela tiden utan att behöva lyssna på ljudet om och om igen.
Tematisk analys tillämpas vanligtvis genom en process i sex steg: bekantskap, kodning, temagenerering, temagranskning och slutlig rapportskrivning.
När ska man använda en tematisk analys?
Tematisk analys är en vanligt förekommande metod för kvalitativ forskning inom discipliner som psykologi, sociologi, utbildning och många andra.
Tematisk analys är särskilt användbar när du vill upptäcka eller bevisa en hypotes genom att ta reda på människors åsikter, kunskaper, erfarenheter eller värderingar om ett visst ämne.
Om du till exempel vill ta reda på hur klassrummen har förändrats under de senaste 10 åren kan du intervjua enskilda gymnasielärare i en viss stad, region eller ett visst land för att ta reda på deras tankar om detta.
Genom att samla in data och transkribera intervjuerna är det möjligt att identifiera viktiga meningar eller ord för forskningen och generera koder från dessa data.
Om en intervju visar att:
”mobiltelefoner är närvarande dagligen och dygnet runt och används i klassrummet av eleverna för utbildningsändamål, men också för sociala ändamål och fritidsändamål”
kan vi skapa en kod som är:
”Mobiltelefonanvändning i klassrummet”,
och sedan generera forskningsämnen.
Fördelar och nackdelar med tematisk analys
Det är en mycket användbar metod för att få fram värdefulla data till din kvalitativa forskning, men det finns också några saker att tänka på.
Här är för- och nackdelarna med den här metoden.
En av de mest anmärkningsvärda poängerna med tematisk analys är dess flexibilitet, eftersom den gör att du kan få kvalitativa data genom olika tekniker eller verktyg som intervjuer, fokusgrupper, bland andra.
En annan anmärkningsvärd punkt är metodens djup och stringens, eftersom systematiska steg måste följas och forskarna kan analysera data och de mönster som framträder i detalj.
Slutligen är tematisk analys extremt fördelaktig för att analysera komplexiteten och nyanserna i kvalitativa data, vilket gör att vissa sociala eller psykologiska aspekter kan analyseras på ett mycket mer relevant sätt än med enbart kvantitativa data.
Å andra sidan är den tid det tar att tillämpa denna metod ofta en av dess största nackdelar.
Detta beror på den stora mängd data som måste analyseras i detalj, och innebär därför en mycket högre tids- och resursåtgång än andra metoder.
En annan sak att tänka på är den höga grad av subjektivitet som uppstår vid tolkningen av data.
Detta beror på att metoden bygger på forskarens/forskarnas tolkningar, och därför kan forskarens/forskarnas erfarenhet, förutfattade meningar, fördomar och perspektiv förändra forskningen.
Slutligen kan data ofta förbises eller tolkas på ett reduktionistiskt sätt, vilket leder till resultat som inte är lätta att extrapolera och replikera.
Deduktivt och induktivt synsätt
Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt när man påbörjar och genomför en tematisk analys. Dessa är den induktiva ansatsen och den deduktiva ansatsen.
Det induktiva angreppssättet låter data utgöra det teoretiska ramverket och startar därför utan en förutfattad mening.
I motsats till detta utgår den deduktiva ansatsen från ett i förväg etablerat ramverk, där grundläggande begrepp redan finns på plats, och frågeställningarna används som en plattform för att komma fram till de data som föreslås i teorin eller hypotesen.
Förenklat kan man säga att med den induktiva ansatsen använder man data för att skapa sitt teoretiska ramverk, medan man med den deduktiva ansatsen redan har ett teoretiskt ramverk som man vill testa.
6 faser i den tematiska analysen
Nedan följer den sexstegsmetod som vanligen används för att genomföra en tematisk analys på rätt sätt.
1. Bekantskap
När du har samlat in data genom intervjuer, fokusgrupper, fältstudier, debatter eller på annat sätt måste du bekanta dig med alla data, begrepp och idéer som kommer fram.
Detta kommer förmodligen att kräva att du transkriberar ljudet eller videon av de inspelningar du gjort och att du har allt du samlat in till hands i tryckt form eller på din dator.
Lyssna, läs, läs om och leta efter mönster som upprepas.
2. Generering av koder
Nu är det dags att börja koda data.
Det innebär att du markerar fraser eller meningar i texten som du tycker är relevanta för forskningen och genererar koder som är relaterade till forskningen.
Om vi till exempel återgår till det tidigare exemplet när vi undersökte förändringar i klassrummet under de senaste 10 åren, om vi ser att det i texten finns fraser som t.ex:
”Elevernas uppmärksamhet räcker inte till för att förklara mycket komplexa uppgifter”,
skulle vi kunna skapa en kod som är:
”låg uppmärksamhet hos studenterna”.
Om vi läser om en mening som följande:
”Jag måste förklara uppgiften flera gånger för att de ska kunna börja arbeta med den”, kan vi inkludera den i samma kod,
skulle vi kunna inkludera den i samma kod, eftersom den handlar om ett liknande ämne.
3. Generering av teman
När koderna har genererats fortsätter den tematiska analysen med att generera teman.
Dessa genereras genom de mönster och koder som vi observerade i föregående steg och gör det möjligt att gruppera koderna i bredare ”teman”.
Till exempel: Studentmotivation, där koder som dålig uppmärksamhet, dåligt muntligt deltagande, brist på lärarauktoritet, bland andra, kan ingå.
Redan här kan du välja bort teman som inte nämns eller som inte är så relevanta i din analys.
4. Genomgång av teman
Det fjärde steget innebär en genomgång av de frågor som identifierats tidigare.
Att ämnena har valts ut innebär inte att de är relevanta eller att de inte är möjliga att komplettera.
Genomför en djupgående analys av temana och avgör om de återspeglar uppgifterna på ett perfekt sätt.
Temana bör återspegla exakt vad uppgifterna visar, och därför är det viktigt att detta steg behandlas på djupet.
5. Definiera och namnge teman
När du har gått igenom ämnena är det dags att definiera och namnge dem.
Teman bör namnges och definieras med en tydlig och beskrivande etikett, så att de korrekt återspeglar vad uppgifterna visar.
I fallet ovan skulle vi kunna namnge temat som:
”ointresse för utbildning” eller ”misstro mot utbildning”.
6. Rapportering
Rapporteringen är det sista steget.
Det är här som alla data ska analyseras och tolkas.
Dataanalysen bör inledas med en introduktion, där du redogör för din forskningsfråga, dina mål och din metod.
Därefter följer ett metodavsnitt där du förklarar hur du har samlat in data, dvs. vilken teknik eller metod du har använt och när.
Slutligen, i resultatavsnittet, ska du ta upp frågorna separat och förklara resultaten för var och en av dem.
Du ska förklara vad dessa teman innebär och hur ofta de förekommer.
Slutligen ska du inkludera slutsatserna. Här ska du reflektera över hur analysen har besvarat din forskningsfråga.
Med hjälp av exemplet ovan skulle vi kunna säga att:
”En av de stora förändringarna i klassrummet under de senaste åren har varit att elevernas ointresse och ouppmärksamhet har ökat, vilket beror på flera olika faktorer, t.ex. den ökade användningen av mobiltelefoner och teknik i klassrummet, demotivation och förlusten av lärarnas auktoritet”.
Slutsats
I den här artikeln diskuterar vi tematisk analys som en metod för dataanalys inom pedagogisk forskning.
Om du studerar för din examen är det mycket troligt att du kommer att behöva utföra denna metod vid mer än ett tillfälle.
Därför är det viktigt att förstå orsakerna, fördelarna och processen för att kunna göra en bra, tillförlitlig och giltig forskning.
När du praktiserar den här metoden kommer du säkert att behöva transkribera intervjuer eller transkribera möten (om du väljer dem som din datainsamlingsteknik) och du kan transkribera dem gratis i upp till 15 minuter med ScriptMe.
Vi bjuder in dig att registrera dig kostnadsfritt och automatiskt transkribera dina intervjuer för forskning som nämns inom flera områden.
