Efter en paus är Månadens uppdrag sedan i maj månad tillbaka. Saknar du idéer på något att redigera finns ett antal uppdrag listade där. Det går även att lista uppdrag för andra att fixa.
Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan47 kommentarer7 personer i diskussionen
Är det bara min datamaskin som inte kommer överens med finessen "Wikispeech" som finns på svenskspråkiga Wikipedia?
Idag får jag inte några artiklar upplästa. I de flesta, kanske 80—90 procent, av ett stort antal slumpmässigt valda artiklar hörs det inte ett knyst och jag får inte ens ett felmeddelande när jag klickar på play-knappen. För en mindre del, kanske 10–20 procent, läses sidnamnet upp, men i stället för att därefter få brödtexten uppläst kommer en skylt med följande felmeddelande upp:
”
Kunde inte ladda ljud
Detta kan ske på grund av en dålig internetanslutning eller ett fel på servern. Vill du försöka igen eller stoppa uppspelningen?
Stopp | Försök igen
„
Detta felmeddelande läses upp av Wikispeech, men med ett uttal, långt e i internet och dy istället för du, som knappast kan imponera på projektets sponsorer.
Den enda sida där jag kan få texten uppläst idag är den här gamla sidan där jag för mer än 5 år sedan rapporterade ett antal uttalsproblem (varav en mindre del, till exempel bindestreck och tankstreck, nu är åtgärdade men de allra flesta problem återstår).
Jag tycker att det är svårt att förstå var man ska rapportera den här typen av driftstörningar till dem som är ansvariga för Wikispeech. Det borde finnas en statussida för Wikispeech, liknande den här sidan där man kan se om Wikispeech snurrar på som förväntat eller om det är något oplanerat eller planerat driftstopp och om detta redan är felrapporterat.
Tack för att du hör av dig om dina felmeddelanden och delar med dig av dina erfarenheter.
Vi är medvetna om att det är flera som undrar hur projektet fortskrider och vi kommer under hösten komma med uppdateringar kring projektet. Under tiden skulle vill uppskatta att du rapporterar eventuella buggar och andra konstruktiva förslag här https://www.mediawiki.org/wiki/Extension_talk:Wikispeech
Eftersom vi förstår att du varit nyfiken länge på funktionen och projektet vill vi gärna låta dig, och andra som är nyfikna, titta på den senaste versionen av talsyntesen. Du hittar den här: https://wikispeech.wmflabs.org/wiki/Demo_Begripsamtest,_sv Håll i åtanke att det är en demo och att vi fortfarande jobbar med utvecklingen.
Tack för länk och tro på att det kommer att bli bättre, men ni måste också sköta om driften av den befintliga versionen om Wikispeech-finessen ska var kvar här i svenskspråkiga Wikipedia.
Den exempelsida som du länkar till låter ju klart bättre än den testsida på svenskspråkiga Wikipedia som jag länkar till ovan. Jag har inte lyssnat på alla 16 testsidor som finns på den servern. Speciellt bra att ni har fått till uppläsning av tabeller vilket jag inte har sett tidigare. Här skulle man kanske vilja att uppläsningen av kolumnrubrikerna upprepades framför varje tabellcell för varje rad så att det man hör är
"...Fastighet, Tillbergska villan. Byggår, 1919. Arkitekt, Ivar Tengbom. Byggherre, Knut Tillberg. Fastighetsägare 2025, sydkoreanska staten. Verksamhet 2025, ambassad... " och så vidare.
Annars kan det nog vara svårt att komma ihåg ordningen av kolumnerna speciell när det finns flera kolumner som innehåller liknande data, till exempel namn, årtal eller mätetal.
Visst, det finns en del smärre uttalsproblem även på dessa sidor, till exempel
ordet "us" uttalas som US (you ess) på sidan Wikispeech feedback, en sida som bara kan redigeras av administratörer!
ordet "förlagrade" uttalas "i ett svep" som det stavas och inte som "för-lagrade" vilket vore det naturliga, på sidan Demo, sv
Du undvek att kommentera det akuta problemet med Wikispeech här i svenskspråkiga, så det kanske du har delegerat till någon av dina projektdeltagare, vem?, att hantera.
Det akuta problemet jag ville att någon skulle ta tag i och åtgärda bums, är alltså det som leder till felmeddelandet Kunde inte ladda ljud, till exempel i artikeln Tuna stift, som är det som gör att det knappast är någon mening att ha kvar Wikispeech-finessen här i svwp om Wikispeech-projektet inte kan säkerställa att tillgängligheten är bättre än vad vi upplever nu.
Det är rätt mycket ny funktionalitet som är på gång, vilket känns väldigt kul! Vi behöver dock omorganisera servrarna vi använder för att kunna säkerställa att den nya versionen ska fungera här på svenskspråkiga Wikipedia och arbetar för fullt med det.
Utvecklarna felsökte i eftermiddags, men det var tyvärr inget uppenbart fel. Vi tar det här väldigt seriöst och jag har beordrat övertid så att utvecklarna tittar på hur det kan lösas även nu under helgen. John Andersson (WMSE) (diskussion) 28 augusti 2026 kl. 19.57 (CEST)Svara
Hej, jag håller på att felsöka för fullt, och undrar en sak. Har du vid något tillfälle kryssat i rutan: "Läs extra information för vissa element"?
Menar du att du inte upplever något problem när du är på sidan Tuna stift? Vad förväntar du dig att se på en screenshot. Det syns inget annat där än ett popup-fönster med den citerade texten som dyker upp.
Intressantare kanske är att studera de nätverksanrop som sker är jag trycker på Play-knappen i nämnda artikel. Du kan ju jämföra följande med vad du själv får när du klickar på Play i denna artikel.
Enligt webbläsarkonsolen sker det totalt sex anrop, samtliga med statuskoden 200. Av dessa är det nummer 2, 3, 5 och 6 som går till wikispeech-producer. De andra två går till sv.wikipedia.org
Nummer 2 och 3 ser identiska ut med nummer 5 och 6, så det verkar som om Wikispeech kanske gör ett andra försök innan den ger upp.
När jag trycker på "Försök igen" upprepas nätverksanropen 1, 2 och 3 (men bara en gång) innan felmeddelandet på nytt läses upp.
Vet inte om det kan vara till någon hjälp i din felsökning, men svaret på det första i paret av nätverksanrop till wikispeech-producer, alltså nummer 2 och nummer 5 är följande:
error { code: "internal_api_error_RuntimeException", info: "[30356337a6ff9dc78842b2b9] Caught exception of type RuntimeException", errorclass: "RuntimeException" }
::::::code "internal_api_error_RuntimeException"
::::::info "[30356337a6ff9dc78842b2b9] Caught exception of type RuntimeException"
::::::errorclass "RuntimeException"
::::::
Texten på svwp blir bara lila, alltså inte som på den testsite som Amelia länkade till ovan, där blir hela meningen lila med de enskilda orden orange vartefter de läses upp. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 10.29 (CEST)Svara
Vet inte om det är relevant för problemet, men jag har Röst=ursprungsinställning, medan du verkar ha Röst=stts_sv_nst-hsmm (ett för användaren helt obegripligt värde som ni får göra lite mer användarvänligt...).
Hej @Larske. Jag hjälper Viktoria med felsökningen. Hon bad mig att kolla upp ett felmeddelande som man får från API när man har en fungerande wikispeech och försöker slå på "Läs extra information för vissa element".
Där blir man uppmanad att kontakta en administratör om man tror att anropet varit felaktigt förbjuden. Visst är du administratör?
Är är felmeddelandet som man får i response från API
{
"error": {
"code": "abusefilter-disallowed",
"info": "This action has been automatically identified as harmful, and therefore disallowed. If you believe your action was constructive, please inform an administrator of what you were trying to do. A brief description of the abuse rule which your action matched is: -",
"abusefilter": {
"id": "113",
"description": "-",
"actions": [
"disallow"
]
},
"docref": "See https://sv.wikipedia.org/w/api.php for API usage. Subscribe to the mediawiki-api-announce mailing list at <https://lists.wikimedia.org/postorius/lists/mediawiki-api-announce.lists.wikimedia.org/> for notice of API deprecations and breaking changes."
Det verkar som dina försök att skapa sidan Användare:Marc Maillard (WMSE)/Wikispeech preferences har fastnat i ett filter som är avsett att motverka den typen av spam som innebär att samma sida skapas flera gånger vilket är rätt vanligt när vi har med klottrare att göra. Jag har inte trängt in i detaljerna för detta filter och varför detta sker, men om du vill kan jag skapa denna sida med ett innehåll som i Viktorias motsvarande sida, så kan vi se om det sedan går bra för dig att ändra innehållet utan att fastna i filtret. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.38 (CEST)Svara
Ok, jag förstår. Tack.
Det som är märkligt är att nu medan den här sidan inte existerar så fungerar wikispeech för mig utan problem. Jag ska först testa med att skapa sidan med blankt innehåll och ser om det blir skillnad.
Vi misstänker att en ändring i senaste versionen av mediawiki får wikispeech att fallera i vissa fall. Men det är svårt att hitta vad exakt som är ursprungsfelet. Jag hör av mig igen när jag har testat. Marc Maillard (WMSE) (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.47 (CEST)Svara
Problemet med abusefiltret verkar vara separat och handlar enbart om att uppdatera användarens inställningar. På nått sätt verkar det som att Marc inte får uppdatera sina inställningar från Wikispeech gadgeten. Vi kommer att kolla på detta separat från att få igång Wikispeech igen så att man kan lyssna. Det ser ut att vara ett serialiseringsproblem av just inställningar som gör att en parameter inte sätts korrekt. Håller på att testa detta från svenska wikipedia mot min lokala instans. Viktoria Hillerud (WMSE) (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 11.59 (CEST)Svara
Jag har nu testat att rulla ut en fix, så att läsaren ska fungera. Fixen förutsätter dock att inställningen "Läs extra information för vissa element" är avstängd. Det blir en separat fix.
Testa gärna nu och se om det fungerar att åtminstone läsa upp. Kom ihåg att ladda om sidorna ni haft öppna sedan tidigare.
Nu går det mycket bättre på de första tre slumpmässigt valda artiklarna som jag provade. Men i artikeln Valleydale 500 1981 blev det "Kunde in ladda ljud" efter meningen "Banunderlaget var asfalt". Meningen som börjar "Loppet vanns av..:" gjorde alltså att uppläsningen avbröts. @Historiker: får du samma resultat? Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.00 (CEST)Svara
På sidan Roland_Schimmelpfennig fungerar uppläsningen fram till den andra punkten i listan "Uppsättningar i Sverige". Även den femte punkten och den fjärde punkten från slutet i samma lista misslyckas uppläsningen med.
Loggas alla fel av typen "Kunde inte ladda ljud" på servern så att ni kan beta av dessa fel (i talsyntesen?) eller måste de rapporteras manuellt någonstans, var? Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.17 (CEST)Svara
Jag tror att det här kan vara relaterat till tecknet & och möjligtvis i kombination med siffror baserat på felmeddelandet som jag kan se när jag kör mot en lokal instans.
I gamla talsyntesen som används här på svenska wikipedia, verkar detta vara ett problem.
Jag testade lägga in texten som misslyckades på sidan Valleydale_500_1981, på vår demowiki som använder den nya talsyntesen, och då fungerar det: https://wikispeech.wmflabs.org/wiki/Demo_Begripsamtest,_sv (se sista paragrafen innan tabellen).
Det känns inte så meningsfullt att rapportera generella uttalsproblem, som mest troligt inte har med installationen på en specifik server att göra, på en "gammal version" av Wikispeech när det finns en nyare version på testservern. Att rapportera problem som kanske redan är åtgärdade är ju slöseri med tid, både för den som rapporterar problemet och för den som i bästa fall analyserar och besvarar problemrapporten.
Amelia efterlyste mina synpunkter på den nya versionen, se inlägg från 18.00 den 28 augusti 2026, och fick lite synpunkter i tråden ovan. Jag bad om att Användare:Larske/Testsida11 skulle läggas upp på testservern så att jag kunde höra vilka av de uttalsproblem som jag rapporterade för drygt fem år sedan som har åtgärdats och vilka som kvarstår, se inlägg från 18.18 den 28 augusti 2026, men har inte fått någon respons på detta.
Ni skulle också kunna skapa en Sandlådesida på testservern som är öppen för alla att redigera. Då kan den som vill testa sina exempel på den testsidan, åtminstone med standardinställningarna, innan man eventuellt rapporterar uttalsproblem som upptäckts här i svenskspråkiga Wikipedia.
Passar på att tacka dig för att du tryckte på att du ville ha tillgång, det hjälpte oss att upptäcka ett uttalsfel i ordet "ha" som för tillfället blir "hektar". Vår talsyntesleverantör åtgärdar detta åt oss just nu.
@Amelia Högberg (WMSE):Tack för möjligheten att lyssna på min testsida med den nyare versionen av Wikispeech.
En del av de rapporterade uttalsproblemen har nu försvunnit ▲ vilket är glädjande. Rösten är också behagligare att lyssna till än den "Plåt-Niklas" som är ursprungsinställningen i den gamla versionen.
Några problem kvarstår▼ och några uttal som fungerade hyfsat i den tidigare versionen fungerar inte längre▼. Du nämnde själv ordet/enheten "ha" som behöver helt olika uttal beroende på i vilken kontext det är placerat.
▼ Siffrorna i rubriken Larske/Testsida11 läses inte alls! I den gamla versionen lästes det som "elva".
▲ Fyra av sex "ord med märkliga uttal" är nu ok, men...
▼ för de mycket vanliga orden "de" och "du" är det fortfarande allvarliga uttalsproblem, värre än i den tidigare versionen!
▼ "kg" (kilogram) som tidigare uttalades "kilo" uttals nu som "ke-ge".
▼ "mW" (milliwatt) som tidigare uttalades "emm ve", uttalas i den nyare versionen som "megawatt" (MW) vilket är helt galet. Rätt uttal för mW är "milliwatt".
▲ Hur bindestreck mellan två tal ska uttalas kan man diskutera, i svenskspråkiga Wikipedia rör det sig oftast om en felaktig användning bindestreck för att skribenten inte har förmått sig att skriva tankstreck som antagligen är det som avses och då är kanske uttalet "till", alltså samma uttal som för tankstreck, ok.
▲ ISBN-nummer uttalas nu i sin helhet, åtminstone för exemplet på testsidan, men...
▼ uttalet av själva förkortningen "ISBN" har försämrats jämfört med tidigare version.
▼ Ordet "och" har fortfarande uttalsproblem, det hörs knappt någonting.
▼ Epost-adresser fungerar fortfarande inte.
▲ Exemplen i avsnittet "Vanliga förkortningar" låter nu ok när jag spelar upp dem på min stationära dator (med Windows11), men...
▼ ...det finns något problem när jag försöker med min mobil (med Android). Första gången stannade uppspelningen när rubriken Vanliga förkortningar skulle läsas upp. "Torktumlaren" på Playknappen bara snurrade och snurrade och det kom heller inget felmeddelande om att laddningen av ljud hade misslyckats. Efter att ha laddat om sidan flera gånger lyckades uppspelningen komma ytterligare två rader, men fastnar nu på raden med "Texten dvs..." Jag väntade mer än fem minuter men sen gav jag upp. Fungerar Wikispeech för detta avsnitt av testsidan på din mobil? (Andra som eventuellt läser detta får också gärna testa med sina respektive mobiler och berätta om det fungerar eller ej).
Passar på att berätta att vi just nu planerar evenemang kopplat till projektet där vi kommer berätta mer om vad vi gjort och planerar att göra. Vi kommer gå ut med mer information när vi väl har detaljerna klara. Hoppas det kan vara intressant. Amelia Högberg (WMSE) (diskussion) 9 september 2026 kl. 14.08 (CEST)Svara
@Amelia Högberg (WMSE): Tack för inlägget som jag fick syn på idag. Jag känner till sidan för att rapportera uttalsproblem där jag stoppade in ett antal problem i augusti 2021. I mars 2026 har Sebastian Berlin (WMSE) uppdaterat status som tyvärr inte alltid använder ett språk som är begripligt för en slutanvändare. Vad betyder till exempel lagt till i syntesen? När/var kan man lyssna på den rättade versionen och när planeras den bli tillgänglig för användare på svenskspråkiga Wikipedia? Den första frågan har senare besvarats genom att min testsida kopierades till testservern, tack för det, men någon tidplan för när uppdateringen blir tillgänglig i svenskspråkiga Wikipedia har vi inte sett, inte heller när de resterande rapporterade problemen kommer att åtgärdas. Även problem som har åtgärdats i "den nya versionen", som det med att "tredje delen av ett ISBN-nummer inte alls uttalades", har fått helt nya problem som att "ISBN-numret" uttalas "ISB-numret", alltså utan något "N" (som går att höra) som du kanske har hört på testsidan på testservern.
För sex av de rapporterade uttalsproblemen skapade Sebastian ärenden i Phabricator. Dessa är länkade i statuskolumnen vilket ger en viss återkoppling på att något händer - eller?
Den 7 april 2026 kommenterades dessa ärenden av användaren HannaLindgren.
Är detta samma som "vår talsyntesleverantör" som du refererar till i ditt inlägg ovan?. Användaren efterlyste i vissa fall "ett sammanhang" eller en mening där problemet kunde observeras och jag kompletterade därför några av ärenden med en hänvisning till min testsida där felet kunde upplevas. Ingen reaktion på detta efter snart fem månader.
Nämnda användares närvaro i Phabricator ser rätt sporadisk ut, det är ett eller flera år mellan de tillfällen som användaren dyker upp där. Så det där med att "något händer" verkar rätt osäkert.
Är Phabricator-användaren HannaLindgren fortfarande en aktiv deltagare i något av de Wikispeech-projekt som du leder?
Hoppas att du har fått en bra överblick över projektet Wikispeech och dess konkreta leverabler på något annat sätt än via Phabricator, som tyvärr översvämmas av ärenden som saknar någon som är tydligt utpekad som ansvarig för att respektive ärende kommer till ett avslut.
Mycket av det du upptäcker med talsyntesen sätter fingret på varför vi behöver jobba vidare med talteknologi anpassat för svenska och då särskilt under öppen källkod. Helt enkelt behövs mer resurser för att talteknologi på svenska ska fungera bra.
Det finns många aspekter som spelar in i förklaringen till varför felen blir som de blir, vad som behövs (taldata, compute, rätt kompetens för att nämna några saker), hur lång tid utvecklingen tar (längre tid än vad man kan tro) och processerna bakom utvecklingen (det är koordinering, avstämningar, kodning, kommunikation och mycket mer som går in i Wikispeech-arbetet). Så som det ser ut nu så har vi utvecklat den nya versionen, som har en ny talsyntesmotor, till en viss punkt tillsammans med vår talsyntesleverantör (det som vi diskuterade innan), för att den ska bli ännu bättre behöver vi fortsätta utvecklingen som sker genom flera insatser. Här kommer till exempel jobbet med vår taldatainsamlare in, vilken också utvecklats inom projektet och där vi inte bara jobbar med mjukvara utan också med jurister och att klura på hur vi hittar personer som vill bidra med att spela in sin röst. Så ja, konkreta leverabler finns det massor av, men vi behöver bli bättre på att dela dem med er!
Det blir även tydligt för mig som ny i projektet att vi behöver lägga mer fokus på att uppdatera våra Wikimedia-sidor med information som ger en bättre insyn i projektet som helhet, men också information som visar var vi för stunden ligger till.
Sen är ju tanken att vi inte bara ska utveckla en talsyntes utan också processer för att andra chapters och organisationer som vill utveckla en egen version ska kunna följa vår process så att de också kan utveckla en talsyntes på sina språk (här jobbar vi till exempel med baskiska och brasilianska i två andra projekt). Med det sagt så finns det redan saker släppta om arbetet, som förvisso inte svarar specifikt på dina frågor, men som kanske ger insyn i det jag nämnde ovan. Du kan hitta dokumentation här (https://se.wikimedia.org/wiki/Kategori:Ett_Wikispeech_f%C3%B6r_alla). Till dig rekommenderar jag till exempel Begripsams rapport om test av talsyntesen.
När det kommer till Phabricator är jag inte experten på området eller har tillräckligt med historik för att veta hur det använts i projektet, men jag har förstått att det påminner om Kanban-tavlor och är ett arbetsverktyg. Jag vet inte vad din erfarenhet av sånna verktyg är, men jag tycker i alla fall att det finns andra kommunikationsvägar som är bättre lämpade för att hänga med i en process. Till exempel de rapporter som jag nämnde innan. Men också vår huvudkanal https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikispeech. Metasidan är tyvärr inte uppdaterad som vi önskar, men är prioriterad att få sig ett rejält lyft kommande veckan.
Jag vill förtydliga att vi som jobbar i projektet har olika kompetenser som alla är otroligt viktiga för att vi ska nå våra mål och om du önskar att någon av oss är tydligare i vår kommunikation så får du gärna lämna saklig och konstruktiv feedback på vad du önskar förbättras. Eftersom jag leder projektet kan du alltid vända dig till mig direkt om projektet.
Phabricator fungerar bra för att rapportera och följa upp fel, men verktyget behöver kombineras med ett tydligt ansvar för prioritering och genomförande. En produktägare behöver prioritera backloggen utifrån användarnytta, och någon behöver följa upp att arbetet kommer framåt och att hinder undanröjs.
Personligen föredrar jag GitHub Issues, men det viktiga är en strukturerad process där varje ärende har ett unikt ID, en tydlig ansvarig och en begriplig status. Användaren behöver kunna se när ett fel är rättat och var rättningen faktiskt går att testa. Rapporter och informationssidor kan komplettera detta, men ersätter inte uppföljningen av rapporterade problem.
När det gäller mitt intresse för talsyntesen har jag inget särskilt eget användningsfall. Mitt intresse handlar främst om projektstyrning och vilken konkret nytta arbetet skapar. Jag tycker att det är rimligt att fråga varför ett projekt fortsätter i tio år om resultaten fortfarande inte motsvarar förväntningarna.
Att tekniken är svår och kräver resurser förstår jag. Men det behöver också finnas tydliga mål och tillfällen då man prövar om projektet ska fortsätta, ändra inriktning eller avslutas. Annars riskerar det att bli ett projekt som hålls i gång utan att användarnyttan blir tillräckligt tydlig.
Min fråga är därför: Hur bedömer ni om resultaten motiverar fortsatt satsning, och när skulle ni dra slutsatsen att resurserna kan skapa större nytta på annat håll?
Det jag reagerar på är att projektet fortsätter att få finansiering från Allmänna arvsfonden samtidigt som nyttan för användarna framstår som oklar. Att det finns pengar att söka och att fortsatt finansiering beviljas är enligt mig inte i sig ett tillräckligt argument för att fortsätta. Det avgörande måste vara vilka konkreta förbättringar målgruppen faktiskt får och om resultaten motiverar resurserna som läggs ned. Salgo60 (diskussion) 28 september 2026 kl. 00.06 (CEST)Svara
Viktigast i en talsyntes är att ingen information förvanskas eller bara "försvinner". Ett exempel på där så sker är den här engelska testsidan. där texten 20,000 species läses som "twenty species", alltså fel med en faktor tusen. En bra textuppläsare behöver tydligt varna för om det är någon information som inte kan uttalas och som därför bara hoppas över. Exempel på det är Testsida11 som läses som "Testsida".
Jag har idag inget personligt intresse av att få wikipediaartiklar upplästa. Visionen om att alla i hela världen ska kunna lyssna på Wikipedia på sitt eget språk kan man känna sympati för, men när projektet föddes fanns det knappast något AI och i dag, drygt tio år senare, kan ChatGPT, senast jag kontrollerade, läsa upp en text på cirka 60 olika språk och med en betydligt bättre kvalitet än nuvarande Wikispeech-röster. Att göra tal av skriven information på mänskliga språk är något som är jättesvårt, vilket du också nämner. En talsyntes utan assistans av något som liknar AI kan inte avgöra om krumelurerna bl.a. ska läsas som "bland annat" eller "bland andra", bara för att nämna ett exempel.
Den första kontakten som jag fick med Wikispeech var för mer än fem år sedan (3 juni 2021) när WMSE önskade att funktionen skulle läggas in som en finess i svenskspråkiga Wikipedia, se tråden Testa Wikispeech på Bybrunnen. I samband med detta testade jag av ren nyfikenhet lite på några slumpmässiga artiklar och några av de problem som jag då stötte på samlade jag, mellan 3 juni och 23 juli 2021, på sidan Användare:Larske/Testsida11 och senare, den 26 augusti 2021, på den sida för felrapportering av uttal av enskilda ord som skapats av WMSE samma dag. Det är knappt någon mer som har rapporterat några fel på den sidan och eftersom projektet då hade fått slut på sponsormedel(?) gavs det inte någon återkoppling förrän den 31 mars 2026. Detta är såklart ingenting som du kan lastas för, men eftersom du frågade så vill jag ge lite bakgrund från mitt perspektiv och mina erfarenheter.
Tack för lästipset om rapporten från testmötet med Begripsam för ett år sedan (11 september 2025). Den har jag läst för länge sen och undrar förstås vad som hände med "Vi återkommer till rösten vid en senare utvärdering". Den röst som finns som default på testservern låter bättre än den som fanns när jag testade 2021 och, gissar jag, när Begripsam testade för ett år sedan.
När det gäller Phabricator känner jag inte till vilken policy som WMSE har för att använda detta verktyg, men uppenbarligen finns det flera medarbetare som använder det mycket frekvent. Ett exempel är att Phabricator tasks hänvisas till när det gäller status för de uttalsproblem som inte redan var åtgärdade i mars 2026. Från mitt perspektiv hamnade de därmed i ett svart hål utan någon synlig progress (eller plan för när problemet kan vara löst) sedan april 2026 men det har jag redan nämnt i tidigare inlägg i den här tråden.
Jag välkomnar såklart det du skriver om "att vi behöver lägga mer fokus på att uppdatera våra Wikimedia-sidor med information som ger en bättre insyn i projektet som helhet, men också information som visar var vi för stunden ligger till." Det jag har läst om Wikispeech-projektet kommer just från WMSE:s webbsidor och från Allmänna Arvsfonden. För ett projekt som bränner en miljon i kvartalet är det märkligt om sponsorerna inte vill ha en tydlig bild över "hur det går" mer frekvent än en gång per år, men just Allmänna arvsfondens projekthantering verkar ju vara ifrågasatt av Riksrevisionen och fonden är föremål för en utredning med dessa direktiv, så de har kanske annat att tänka på.
När det gäller leverabler/delmål/progress/risker i projektet, sånt som hör till en levande tidplan om du frågar mig, vill jag uppmärksamma dig på att det sedan några år verkar vara WMSE-standard att under rubriken Tidplan på wikisidan för projektet, till exempel Ett Wikispeech för alla, inte presentera ett dugg av ovanstående tidplaneinformation; inga tidpunkter, inga aktiviteter, inga ansvariga, bara en länk till projektet i Phabricator. Det är till sidan Projekt 2026 som man kommer om man som extern besökare på WMSE:s huvudsida klickar på länken "Aktuella projekt" i navigationsrutan längst ned på sidan. Vill man veta något mer om tidplanen blir man alltså hänvisad till den här projektsidan i Phabricator. Flera av de "tasks" som finns där ligger, ibland efter flera år, i status "Open, Needs Triage" och saknar någon person under "Assigned To".
Avslutningsvis en lågt hängande frukt: Wikispeech för alla är på WSME-webben kategoriserat som ett Ofullständigt uppstartat projekt vilket beror på att punkten "Projektledning inleds" kvarstår på checklistan som finns på projektsidan. Exakt vad som krävs för att "Projektledning inleds" ska anses vara avklarad kanske någon av dina projektledarkollegor kan informera om.
@Larske och @Salgo60 Tack båda för svaren. Det är många punkter ni kommer med och jag behöver tid på mig för att gå igenom och återkoppla så väl jag kan. Det finns fortfarande mycket för mig att gå igenom och komma ikapp så här drygt en månad in i projektet, sakerna ni lyfter hjälper mig att komma djupare ner i vårt arbete.
Tack för återkopplingen. Jag förstår att du är ny i projektet och behöver tid för att sätta dig in i både historiken och alla frågor som lyfts inte heller ligger på ditt bord utan borde vara något som medlemmar diskuterar...
Min poäng är egentligen inte att just du ska lösa allt detta. Mina frågor ligger på en annan nivå: om projektet fortfarande är rätt väg framåt, om teknikutvecklingen har sprungit förbi delar av den ursprungliga lösningen, om Wikimedia Sverige är rätt organisation för den typ av mjukvaruutveckling som nu krävs – eller om det finns betydligt mer lågt hängande frukter där resurserna skulle skapa större nytta.
En oro jag har är också att återkommande bidragsfinansiering utan tillräckligt tydliga och användbara leveranser i längden riskerar att skapa badwill, inte bara för projektet, Wikimedia Sverige utan även för Wikimedia-rörelsen. Det vore olyckligt.
Nja, jag tänker inte bara på finansieringen utan också på människors tid och kompetens. Som sagt, talsyntes för alla Wikipedias språk är inte direkt det enklaste projektet att ro i land...
Jag vet själv hur det kan vara. I ett utvecklingsprojekt fick jag en gång klagomål på hanteringen av ï. Det tog mig tio minuter att inse att det faktiskt var två prickar över i och inte smuts på skärmen... 😉 Skall man hantera talsyntes innebär ju det massa parametrar som språk, uttal, namn, dialekter, tecken, förkortningar och massor av specialfall ovanpå det.
Att vi inte har hunnit uppdatera er och det varit svårt att få igenom och få gehör för de fel som hittats kan vi bara än en gång be om ursäkt för. Jag ser frustrationen och vi kommer jobba fram en process där det blir tydligare vad som upptäckts och hur och om det åtgärdas som också ska vara öppen även efter projektets slut. Likaså kommer vi jobba för att skapa tydliga leverabler. Och självklart är det otroligt viktigt att ingen information förvanskas eller förvrängs vid en uppläsning.
Tio år är en lång tid, absolut, men här handlar det om tio år då vi under en femårsperiod inte haft något aktivt projekt där vad vi kunnat göra är att underhålla mjukvaran så att den inte går ner. Allmänna Arvsfondens finansiering är den första större finansiering som gjort att vi kunnat börja lägga grund för mycket av det som legat i idéstadium eller pilotats i de första projekten.
Det är förståeligt att förväntningarna ligger högt när man vet vilka proprietära lösningar som finns där ute. Förväntningarna kan inte likställas och vi har ett arbete framför oss i att vara tydliga med vad man kan uppnå med budgeten och resurserna vi har i projektet. Ni vet ju själva hur stora miljardbudgetar de stora tech-bolagen har och ni förstår ju också hur många anställda de har för att utveckla samma sak som vi gör. Budgeten för det här projektet ser stor ut i relation till vår kontext, men den är liten sett till teknikutveckling generellt. Många techbolag är svarta lådor, vi vet inget till lite om deras data, deras processer, kod m.m. Vid projektslut ska vi leverera på alla dessa punkter, där finns en stor skillnad. Och nej, vi har ännu levererat på det, men jag går i god för att det finns leverabler som vi kommer kunna presentera. Det finns både tekniska och samverkande leverabler som kommer ur projektet och som har värde för både svenska och globala rörelsen.
För att bli personlig så valde jag att ta mig an det här projektet inte för att det skulle vara lätt utanför att jag tror starkt på att vi som ett samhälle vinner på att utveckla teknologi med öppen källkod och särskilt språkmodeller. Jag har tidigare jobbat i andra projekt där man utvecklar språkmodeller under öppen källkod och är humanist i grunden, jag ser att makt finns i språket. I förlängningen innebär det här för mig att vill man vara med och forma och påverka samhället behöver man vara med och forma den här typen av teknik. Den möjligheten får vi inte om de som beslutar över den sitter med ett hav mellan oss, och det får vi inte om tekniken utvecklas bakom lyckta dörrar. Jag är övertygad om att ni och många som läser det här håller med om den principen och står bakom den demokratiska idén om att kunna dela och forma tekniken tillsammans. Den kanske inte är spikrak, den kanske inte är lika snygg, den kanske inte är lika effektiv och snabb, men den är vår. Och för att den ska vara vår så behöver vi ha kunskap och erfarenhet att utveckla den. Därmed är ett värde av projekt som Wikispeech just att vi får erfarenheten av att utveckla tekniken. Vår rörelse är dessutom särskilt lämpad att sprida den erfarenheten och kunskapen vidare till andra som inte har samma resurser som oss.
Phabricator är som tidigare nämnt ett arbetsverktyg som har den ovanliga funktionen att vara öppen för alla. Återigen, vill ni veta mer om något specifikt, fråga oss gärna.
Jag vill påminna om att vi har årsmöten där beslut fattas om vår riktning och att det är efter dem vi förhåller oss. Vi fortsätter på den linje som demokratiskt beslutats tillsammans och vi måste också förhålla oss till det avtal som följer av att ta emot medel från Allmänna Arvsfonden. Hur och om det blir en nästa etapp avgörs så klart av alla er som på olika sätt engagerar sig i föreningens verksamhet, vi bidrar med att presentera förslag och vägar framåt. Det är helt enkelt på årsmötet ni hittar ert forum för andra idéer och vad som ska prioriteras.
För det här projektet finns det massor av spännande alternativ som både kan innebära en fortsatt utveckling av syntesen men också språkbevarande arbete, digital tillgänglighet nationellt och globalt samt utbildningar. Saker vi redan sett komma ur projektet. Vi har redan mindre projekt på gång med Wikimedia Baskien och Wikimedia Brasilien som båda anslutit för att de vill kunna utveckla sina versioner av Wikispeech/jobba med språkbevarande.
Gällande målgruppen så beror det på vem du syftar på som målgrupp, men vi riktar oss mot de som har en funktionsnedsättning som påverkar deras möjlighet att ta in text. Vi samarbetar därför nära flera funktionsrättsorganisationer där vi låter användargrupper testa både talsyntesen och taldatainsamlaren. Baserat på den feedback vi får från dem så utvecklar vi verktygen så att det passar deras behov.
Våra samarbetspartners inom funktionsrättsorganisationerna ser ett stort värde i projektet och det är därför de valt att ansluta sig. De ser nyttan med att medverka i att utveckla inte bara en talsyntes utan även en infrastruktur som kan leda till att exempelvis de med dialekt, språkfel eller brytning ska kunna använda talteknologi lika obehindrat som alla (vilket de inte gör idag!). För att skapa förutsättningarna för att vi ska kunna fortsätta samverka, bygga vidare på tekniken och kunna jobba nära målgruppen har projektet som mål att etablera Tillgänglighetsakademin.
När det kommer till rapporteringar och Allmänna Arvsfondens interna processer så kan jag inte uttala mig om hur de jobbar. Min erfarenhet säger att de jobbar rätt standardmässigt med kontinuerlig rapportering som brukar ske inom 6, 12 eller 18 månader. Däremot så har vi dialog med dem oftare än så och de kan be oss om klargöranden och kan komma med önskemål/förslag för att få bättre insyn i arbetet, precis som ni också kan göra.
Vi jobbar just nu för fullt för att gå igenom alla sidor och uppdatera all information så att alla ni som vill veta mer kan följa den senaste utvecklingen. För den här veckan ligger fokus på Meta-wikin, huvudkanalen för projektet. https://meta.wikimedia.org/wiki/Wikispeech Arbetet och uppladdningen kommer ske i etapper under den här och nästa vecka. Efter det kommer vi att titta på att utveckla informationen på andra wikisidor.
Klicka på länken som jag skrev i mitt förra inlägg. På rad 8 i tabellen ser du Sidinformationsmodell wikitext och en länk för att ändra. Den länken leder till den här sidan.
Jag ser att det är radbrytningar efter den inledande måsvingen och före den avslutande måsvingen i Preferences, men vet inte om det är något som kan störa tolkningen av filen. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 12.45 (CEST)Svara
OK, men det är nog ett stickspår i dagens felsökning, Viktoria verkar ha skrämt igång Wikispeech ett snäpp nu även om typ var tredje artikel har problem med ljudladdningen vilket troligen inte har med de personliga inställningarna att göra. Larske (diskussion) 29 augusti 2026 kl. 13.21 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 13 dagar sedan13 kommentarer7 personer i diskussionen
Vem som helst kan skriva ett sådant här meddelande (som jag fick häromdagen) på valfri användares diskussionssida och länka till en extern URL med identidieringskod. Sedan länkar man till sin användarsida där man skrivit att man är Gud eller någon med en viktig funktion på WP. På det externa sidan ber man användaren registrera sig och göra något halvjobbigt, sedan efteråt vill man att användaren ska identifiera sig, ange sitt kreditkort eller dylikt som är nödvändigt för att slutföra uppgiften. Typ så ser meddelandet ut som jag fick, ID-koden är utbytt.
Hi Bybrunnen, I'm Johannes from Wikimedia Deutschland's Technical Wishes team. We would like to invite you to participate in our user research to help us learn more about current community needs and wishes.
We are looking for editors who are 18+ years old and willing to do a ~45min video call with our UX researchers about their editing processes. Participation is compensated.
You can sign-up regardless of your experience level or technical knowledge. The interview will be conducted in English and will be recorded. Interview time slots are available every other Wednesday starting September 2. More information is available on our project page.
Please sign up and choose your time slot if you want to support us: https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/iDkOdUtByTt-JaGÄrInTeTaPpAdBaKoMeNvAgN P.S. You've been randomly selected to receive this invitation. We won't contact you again unless you'd like to participate.Johannes Richter (WMDE) (diskussion) 11 september 2026 kl. 17.10 (CEST)Svara
Att denne användare är anställd av Wikimedia Deutschland går ju att kolla upp. Om vi hittar konton som låtsas vara anställda av chapters eller WMF ska vi givetvis blockera dem (och meddela berörd organisation). (Notera ochså att vem som helst inte kan skicka massmail som gjordes här, det kräver en särskild användarrättighet.) ♥Ainalidiskussionbidrag12 september 2026 kl. 23.23 (CEST)Svara
Hi @Jlandin, apologies for worrying you. As you can see on my edit history (local: Special:Bidrag/Johannes Richter (WMDE); global: Special:Gemensam inloggning/Johannes Richter (WMDE)) I've been working for more than two years for Wikimedia Germany and this is not my first time communicating with svwiki community members. You can verify my employment status on our website or by checking our project pages m:WMDE Technical Wishes / de:Wikipedia:Technische Wünsche which have been created by other WMDE employees 10+ years ago. Wikimania attendees may have met me in Paris this year. Other users can vouch for me too, given that I'm a m:steward in my volunteer time (I've been in a lot of video calls with @EPIC in the past years). And as Ainali correctly points out the mass message I sent requires special permissions (being an admin on a local project or having mass message permissions on metawiki). Note that our processes don't require users to enter personal data except for their email address (allowing us to contact them and sending automated reminders about their interview time slot) and their legal name (if they want to receive compensation). After doing the video interview (where users can also verify that they're talking to real WMDE employees mentioned on our website) they don't have to enter any additional data like credit card information. We're using an external service (Tremendous.com) that's also used by the Wikimedia Foundation and many other trusted organizations to grant compensation for our interview sessions. Let me know if you have any additional questions. Johannes Richter (WMDE) (diskussion) 13 september 2026 kl. 18.55 (CEST)Svara
Jag och vem som helst som inte har TikTok/med lite skriptvana kan spamma exakt såhär från ett externt skript. Jag är orolig, inte för mig själv utan för att Wikipedia börjat göra massutskick med förväntan att mottagaren ska göra reserch innan man klickar på externa länkar. Det kommer inte hända, men vi har med detta istället gjort alla på WP lite dummare och lite mer lättlurade. Tro inte att jag kommer försöka få inkompetensian att förstå. Det går inte enligt Dunning–Kruger-effekten. Så jag släpper detta tills vidare. ~2026-49667-29 (diskussion) 14 september 2026 kl. 02.48 (CEST)Svara
I realy dont want to say anything more but since you ask. The external link should never be included in the message posted/spammed - it can be on the internal infopage. But the real problem is that if you didn’t already know this, you probably wouldn’t understand it from what I’m telling you either. People who should know better tend to not be well educated, also to not want to learn. Sorry for crying out loud. I’ll be out of WP for some time coming. Im wasting my time here. I’ll probably just sit under a juniper bush crying like baby Jonah, hoping to see if everything falls apart. Dont contact me - P L E A S E. ~2026-49948-47 (diskussion) 14 september 2026 kl. 22.43 (CEST)Svara
Jag förstås precis vad du menar. Även jag fick sagda email, och även jag hade svårt att utvärdera det. Jag upplevde situationen som en smula obehaglig. Några aspekter av mailet antyder att det är genuint. Andra talat i stället för att det är ett bedrägeriförsök. I slutändan bestämde jag mig för att det måste vara ett bedrägeriförsök. Faktum är att jag fortfarande tror att så är fallet. Annars hade det ex cathedra-aktiga svar du fick (nedan) rimligen försökt avsluta med en fråga av typen “Hur tycker du att dylika meddelanden framgent skall utformas så att risken för feltolkning skall minska?”. Men något sådant bjuder ju inte svaret på. Kombon av löftet om snabba pengar och en utsocknes Internet-sida är, menar jag, mycket olycklig och urvattnar det förtroendeskapande jag har kommit att förknippa med Wikipedia-rörelsen, och som jag tycker att Wikipedia-rörelse skall värna om. R. Henrik Nilsson (diskussion) 18 september 2026 kl. 15.47 (CEST)Svara
Thanks for sharing your thoughts @R. Henrik Nilsson! As stated in mw:WMDE Engineering/Participate in UX Activities#Compensation we are offering compensation in order to enable everyone to participate in our user research, regardless of their background (e.g. we're frequently interviewing volunteers residing in countries where internet access is expensive). That's why we mention the compensation right away, we want to avoid users dismissing our message simply because it would be too expensive for them (note that receiving compensation is voluntary). Do I understand you correctly that you would have preferred the invitation message not to mention the compensation? Johannes Richter (WMDE) (diskussion) 18 september 2026 kl. 17.30 (CEST)Svara
The combined act of offering fast money and sending people off to alien-looking websites (through an active hyperlink at that!) – well, I see it every day, in my junk folder, tens of times. So do you, I’m sure. It does not exactly inspire trust and confidence. In my mind, Wikipedia should only seek to do things that inspire trust and confidence. I take this thread to mean that three readers (myself included) – incorrectly, apparently – concluded that the message was a hoax. That, to me, sounds like three too many. R. Henrik Nilsson (diskussion) 18 september 2026 kl. 18.00 (CEST)Svara
Johannes Richter (WMDE): Maybe one way of mitigating this risk for misunderstandings would be to actively call out how receivers can verify the project towards the end of the email? You explain it well above. "We understand you probably get spam which is trying to make you click on malicious links. To verify that this is a legitimate Wikimedia Deutschland project you can ..." – would that work for you? /Julle (disk.) 18 september 2026 kl. 18.15 (CEST)Svara
Yes, that sounds like a good solution. If possible, I would also avoid posting active hyperlinks, particularly insofar as external websites go. Just provide the URL in text format (in a Courier-like font, perhaps) and let people copy and paste for themselves. That way, they would know for sure that you’re not attempting a malicious link where the hyperlink seemingly says one thing, but where clicking the hyperlink actually takes you somewhere completely else. A well-known mechanism of fraud, obviously. The mere suspicion that the hyperlink could be malicious is hurtful to Wikipedia, if you ask me. Let’s not open Wikipedia to such interpretations. R. Henrik Nilsson (diskussion) 18 september 2026 kl. 18.55 (CEST)Svara
Thanks for your feedback! Jlandin made another suggestion on their user talk page to use wikimedia.de for linking to our sign-up page (although I'm not sure about that either given your feedback – redirecting from our website to greatquestion might also raise concerns?)
I understand your point about letting people copy and paste the link themselves – that's actually the reason why my message used https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/... instead of masking the link (e.g. [https://greatquestion.co/wikimediadeutschland/... sign-up]) to allow easily copying the link.
I'll think about Julle's idea about explaining how to verify the project (I must admit my immediate feeling is that this would make me think even more about potential fraud but perhaps I can come up with another wording):) Happy about any other suggestions! Johannes Richter (WMDE) (diskussion) 18 september 2026 kl. 19.38 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 9 dagar sedan9 kommentarer4 personer i diskussionen
För de, och alla på Wikipedia, som skriver för svenskspråkiga Wikipedia och tjänar sitt levebröd på skrivandet, hur balanserar man mellan att släppa vissa texter som fri användning på Wikipedia och behålla allt annat för bokutgivning, NE-arbete och annat? Det vore en bra sak att veta om hur användare tänker kring detta, så att vi kan se om dessa insikter kan förbättra Wikipedia och locka fler bidragsgivare, i vår "marknadsföring" och PR. Jag tror att produktiva skribenter och författare får en avrådan på grund av hur Wikipedia fungerar och vi bör ge en nyanserad bild av Wikipedia för att locka dessa till vårt arbete. Men också för att ge goda råd för att inte äventyra något ytterst viktigt. Vannucci (diskussion) 13 september 2026 kl. 15.37 (CEST)Svara
För Lennart Gullbrandsson som var föreningens första ordförande, gick detta i längden ej att förena. Det var till del upphovsrättsproblematiken, men än mer att det blev konkurrens över hans kreativa skrivande som var av samma karaktär, Att vara aktiv på Wikipedia gjorde han tappade kraft för sitt författarskrivande Yger (diskussion) 13 september 2026 kl. 16.18 (CEST)Svara
Bra analys av Yger. Undertecknad livnär sig på översättande och korrektur, och för mig funkar det bättre. Översättandet blir bara intensivt i perioder, och då sjunker mitt skrivande här. Men mitt korrekturläsande av korsord och frågesporter bidrar ofta snarare till skrivandet i artiklar, åtminstone i att det blir en rejäl spridning på olika artiklar. Men så har jag sedan 2009 inte arbetat heltid, så jag har kunnat ägna mig rätt så mycket åt Wikipedia. --Paracel63 (diskussion) 14 september 2026 kl. 01.24 (CEST)Svara
I perioder har det varit en del författare som deltagit på skrivstugor som jag varit med om att arrangera. Men de har sällan blivit långvariga bidragsgivare, kanske just för att de behövt fokusera mer av sin energi och tid på det egna, inkomstbringande skrivandet. --Paracel63 (diskussion) 14 september 2026 kl. 14.37 (CEST)Svara
Det är lite trist att ge ifrån sig vissa texter. Då ska man tänka på, på vilket sätt kan man bidra? Till exempel genom korrekturläsning och översättning. Är man en författaraspirant kan man utvecklas mycket på Wikipedia. Då kan man senare bidra till svensk facklitteratur med en encyklopedisk ton. Också med insikt att fler läser boken eller böckerna. Vi skulle kunna föreslå att man skriver minst en kvart på Wikipedia. Eller arbeta med text på Wikipedia då och då. Vi kan också ta upp upphovsrätt och att man gör ett genomtänkt beslut. Också att man delar upp vad man vill göra på Wikipedia och i det riktiga livet. Också lyfta fram fördelarna. Vi skulle kunna skriva 500 till 1000 ord om detta och att det utgör en Wikipediasida. På så sätt kan vi locka fler författare och författaraspiranter till vårt arbete. Även med vetskap att det är olika, om man skriver en timme, två timmar eller fyra timmar om dagen som författare eller författaraspirant. Själv skriver jag minst två timmar varje dag året runt i medvind och motvind. --Vannucci (diskussion) 14 september 2026 kl. 15.45 (CEST)Svara
(Perspektiv: Jag har skrivit professionellt sedan tonåren, framför allt kortare texter, men alltid som sidoverksamhet. Jag driver på samma sätt ett litet förlag för poesi och essäistik.)
Med risk för att bli väldigt svepande:
Mycket få författare lever på bokförsäljningen. Det går inte, man får inte in i närheten av tillräckligt mycket pengar. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv blir böckerna nästan marknadsföringsmaterial för bättre betalda skribentuppdrag, kanske några stipendier, föreläsningar, skolbesök, skrivlärartjänster och så vidare, medan många som skriver böcker ändå har ett annat hel- eller deltidsjobb. Alltså har de flesta redan en tidskrävande hobby (att skriva böcker, vid sidan av jobbet) eller så lever man i en ekonomiskt prekär situation där man ständigt måste fundera på hur man skall betala hyran om fyra månader.
Risken finns att man antingen blir utbränd för att man försöker hålla igång författarlivet vid sidan av en anställning, eller för att man inte har en anställning och därför lever under ekonomisk press. Det tror jag är en mycket större tröskel för att sätta sig in i en ny hobby än någonting annat.
Det finns människor som tycker att det är konstigt att släppa saker fria och att någon ändrar i deras text, men ärligt talat tror jag att författare är mer vana vid det än genomsnittspersonen – den som är utgiven på ett traditionellt förlag har en redaktör som är inne och petar. För mig personligen har Wikipedia aldrig varit riktigt i samma kategori som att skriva en bok eller en novell – en uppslagsverksartikel ligger ärligt talat på flera sätt närmare att skriva en företagsintern rapport om kostnadsökningar under det senaste kvartalet, eller dylikt. Det kreativa utrymmet är mycket begränsat när man skall in i en mall så stilistiskt snäv att det helst inte skall märkas om en annan person tar över mitt i artikeln och en tredje lägger in två meningar mitt i ett stycke. Jag skulle till exempel inte släppa Wikipedia inifrån som CC BY-SA under min livstid eftersom det är en mycket personlig skildring med tydlig avsändare där det blir konstigt om folk gör fria ändringar i texten (CC BY-ND kunde väl vara ett alternativ när den inte längre är kommersiellt aktuell och rättigheterna har återgått till mig). Om man däremot skulle läsa Dalslands historia finns det ju i princip ingenting av mig i den texten, och nästan ingen läsare kommer att gå in i historiken för att se vem som har bidragit med vad. Vi producerar hela tiden text som inte hamnar ens i den mest detaljerade bibliografi: mejl, textmeddelanden, sociala medier-inlägg för de av oss som sysslar med sådant och så vidare.
Jag tror att det roliga i att bidra till Wikipedia ligger i kunskapsförmedlandet snarare än skrivandet, och att det finns bättre målgrupper för nya skribenter än författare – att det är enklare att nå folk genom ett intresse för att dela med sig om ett visst ämne än för texten som medium. /Julle (disk.) 20 september 2026 kl. 05.23 (CEST)Svara
Tack för texten! Många tänkvärda perspektiv, inklusive det där med författarskapet som en del av ett inkomstpussel. Men jag tror att du glömmer hur två perspektiv kan kombineras. Jag tror jag inte är ensam i att tycka att ett intresseområde kan vara både personligt och bidra till kunskap. En gång i tiden var jag inblandad i ett (senare nedlagt) projekt med en uppslagsbok om tecknade serier på svenska. Hade inte Wikipedia funnits, hade jag kanske försökt hitta något annat medium för att sprida "mina" ämnen. Men genom Wikipedia har jag i drygt 18 års tid fått en plattform där jag kunna skapa och rejält bygga ut för mig viktiga artiklar i vissa ämnen. Jag tror att jag gjort skillnad, och i mitt övriga liv kan jag alltid peka på de här artiklarna och källorna i artiklarna om folk velat veta mera. Vi som är och blivit kvar på Wikipedia är skrivande människor, även om/när vi inte författar böcker. Själv har jag förmånen att kunna arbeta deltid, vilket inte alla kan. --Paracel63 (diskussion) 20 september 2026 kl. 18.25 (CEST)Svara
Jag är inte riktigt säker på att det finns någon motsättning mellan våra inlägg här? Jag tycker tvärtom att intresseområden är helt centrala i att locka nya personer att skriva på Wikipedia – man har någonting man tycker är genuint intressant och då vill man berätta för världen om det. Min poäng är väl att jag tror att "stort intresse för järnålderskläder" är en enklare ingång till uppslagsverket än "professionell författare, som därmed redan har en plattform". /Julle (disk.) 22 september 2026 kl. 07.03 (CEST)Svara
Gillar Precis. Ingen motsättning. Att peka på folks intressen är en bättre ingång till möjligt Wikipedia-engagemang än att söka efter yrkesmässiga skribenter. När man träffar folk på skrivstugor, på en mässa eller wikifika. Det har varit Wikipedias utgångspunkt i drygt 25 år, att artiklarna skrivs av sina läsare. Och läsarna får vi genom att vi har artiklar i ämnen som folk är intresserade av. --Paracel63 (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.10 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 8 dagar sedan6 kommentarer5 personer i diskussionen
Jag har varit djärv och skapat sidan WP:Artikelgranskningar - utkast som en uppsamlingsplats för önskemål om granskningar av utkast. Det finns inga krav på att bidra till denna verksamhet, men om alternativet är publicering av svaga artiklar i artikelrymden med därpå följande raderingar, flyttar, engagerade diskussioner osv så kanske denna plats kan vara en lämpligare födelseplats för svaga artiklar. / ANHN✎18 september 2026 kl. 10.14 (CEST)Svara
Mycket bra, det gör livet enklare för mig som patrullerare. Återkoppling är enkelt göra nu, medan förut behövde jag bedöma om flytt, radering, tillfixning, mallning samt ändå en återkoppling Yger (diskussion) 18 september 2026 kl. 10.22 (CEST)Svara
Tack för initiativet! Jag iw-länkade igår projektsidan, så den synkar med en:Wikipedia:Drafts och ett antal andra wp-versioners liknande projekt. Kanske kan man se det här som ett tecken i tiden, att vi nu har behov av denna funktion (såsom enwp fick sitt behov för länge sedan). --Paracel63 (diskussion) 23 september 2026 kl. 14.51 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 8 dagar sedan4 kommentarer3 personer i diskussionen
Detta foto av Ales stenar knep tredjeplatsen i Wiki Loves Monuments i Sverige förra året. Kanske laddar du upp en av vinnarbilderna i år under Veckans tävling?
På måndag startar nästa Veckans tävling, Kulturarv IV, som fokuserar på det skyddade kulturarvet och den nu pågående fototävlingen Wiki Loves Monuments. Varmt välkomna att bidra med artiklar, bilder och data om kulturarvet!
Apropå Wiki Loves Monuments: Synd att det bara är byggnadsminnen som är giltiga (bland byggnader och anläggningar). Där jag bor, i Stockholm, är de inte många och de som finns är väldigt väl avbildade. Jag kan inte se något som saknas eller som lockar till nya infallsvinklar. Det hade varit roligare om alla K-märkta byggnader och anläggningar hade fått vara med. /Ascilto (diskussion) 20 september 2026 kl. 15.52 (CEST)Svara
Tack så mycket för idén! Jag är faktiskt lite osäker på varför inte alla K-märkta byggnader och anläggningar är med. Att ändra reglerna under pågående tävling går ju oavsett inte, men jag tar med mig förslaget till framtida upplagor av tävlingen så får vi se hur det blir framöver. Leo Rudberg (WMSE) (diskussion) 23 september 2026 kl. 16.08 (CEST)Svara
@NnieAndersson: Till hjälp att plocka fram en lista vilka objekt som behöver kompletteras i Wikidata om man vill att KSO-befattningarna ska vara "dubbellänkade" enligt ditt önskemål ovan, det vill säga att alla personer som är eller har varit KSO för en svensk kommun har såväl KSO-befattningen som ett värde på egenskapen befattning (P39) som att personobjektet ska finnas som värde för egenskapen regerings- eller förvaltningschef (P6) i respektive kommunobjekt kan följande frågor användas:
Länk till fråga som ger en lista på (just nu 109) personobjekt som finns som värde på egenskapen regerings- eller förvaltningschef (P6) i ett objekt för en svensk kommun, men där personobjektet saknar KSO-befattningen som värde på egenskapen befattning (P39) och som därför resulterar i att KSO-befattningen inte syns i den faktaruta som mallen {{Faktamall biografi WD}} skapar i personartikeln.
När alla dubbellänkningarna finns på plats bör båda dessa fråga returnera helt tomma listor. Detta är dock ingen garanti för att alla KSO:er finns i Wikidata, bara att person- och kommunobjekt är samstämmiga. När så är fallet kan vi skapa en fråga som letar efter eventuella "luckor" i KSO-följderna (och därmed i Borgmästarlistorna) för de svenska kommunerna.
Om jag tolkar reglerna för den pågående Veckans tävling rätt, finns det många poäng att hämta här för den som gillar rosettjakt.
Senaste kommentaren: för 11 dagar sedan4 kommentarer2 personer i diskussionen
Vad blir mest läsarvänligt och begripligt när man beskriver vad som finns längs en gatas sträckning eller runt om i ett kvarter? Ska man utgå från gatunumreringen alltså med början närmast centrum eller från den huvudgata en mindre gata utgår från? Eller ska man utgå från hur man läser även när man läser en karta: från norr till söder och från väster till öster (uppifrån och ner, från vänster till höger)? Eller ska man följa solvarvet: öster, söder, väster, (norr)? Vad som blir mest logiskt kan skilja sig från plats till plats, tänker jag, och sen är det väl bäst om man följer samma princip genom en hel artikel. /Ascilto (diskussion) 20 september 2026 kl. 15.39 (CEST)Svara
Det låter ju föredömligt enkelt, men i praktiken är det inte alltid riktigt lika enkelt. En gata eller ett kvarter kan vara byggt i motsatt ordning, kronologiskt. Ska man då börja med de nyaste byggnaderna? Det kan ju bli bakvänt, rent historiskt. Och gatans eller kvarterets märkesbyggnad kan ligga i änden med lägst nummer och längst från "paradgatan". /Ascilto (diskussion) 20 september 2026 kl. 18.01 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 1 timme sedan48 kommentarer18 personer i diskussionen
Det har ju varit flera försök att ändra stavningen av ukrainska ortnamn i våra artiklar, men hittills har vi hållit emot då de "äldre" namnformerna använts av media och rekommenderats av språkvårdande organ. Nu kommer inte längre det argumentet att hålla; Institutet för språk och folkminnen (Isof) har utfärdat en rekommendation att ändra skrivningen av ett antal ortnamn på svenska. SVT och SR kommer att följa rekommendationen. TT kommer att avvakta. SVT om detta: Nya språkregler: Nu ska Kiev bli Kyjiv. De orter som berörs är Kiev, Odessa, Donbass och Tjernobyl, som enligt Isof nu ska skrivas Kyjiv, Odesa, Donbas och Tjornobyl. Vi kan nog räkna med att berörda artiklar kommer att redigeras. Wikipediagemenskapen behöver därför ta ställning till om vi ska följa rekommendationen eller avvakta utvecklingen. Personligen förordar jag att vi följer rekommendationen. Tekannan (diskussion) 21 september 2026 kl. 17.08 (CEST)Svara
Det här är rätt tramsigt. Vi har egna namn på utländska orter. Det är inte tydligt vilket som är den lokala namnvarianten, se pms:Turin/Torino eller för den delen Génève/Genf/Ginevra. Vi bör absolut fortsätta att hålla emot. Edaen (diskussion) 21 september 2026 kl. 18.06 (CEST)Svara
Vad menar du med egna namn? De namn som Isof rekommenderar är enligt vedertagen transkription från ukrainska till svenska. Vi bör inte blanda in hur namn skrivs på andra språk eller vad som är den lokala namnvarianten. Nu rör diskussionen vilken av de två svenska skrivsätten som ska användas, enligt normalregeln (Kyjiv) eller enligt den undantagsregel som gällt i många år (Kiev). Tekannan (diskussion) 21 september 2026 kl. 18.27 (CEST)Svara
Det tyngsta argumentet mot att ändra stavningen har varit att translittereringen Kyjiv med flera inte har fått tillräckligt genomslag i svenskan. När nu Isof och SVT också kommer att gå över till den stavningen anser jag att det argumentet har fallit och att vi därför ska använda Kyjiv med flera som artikelnamn (men självklart nämna de äldre/alternativa stavningarna.) Sjö (diskussion) 21 september 2026 kl. 22.44 (CEST)Svara
Tekannan: Poängen var väl rätt tydlig: "Kiev" är inte en transkription av vare sig ukrainska eller ryska utan en hemsnickrad men väletablerad namnform, ungefär som "Köpenhamn". Det är inte ett "undantag", utan snarare ett tecken på att staden är välkänd och omskriven på svenska, på liknande sätt som städer i västra Europa.
Hur den här diskussionen kommer att förlöpa är förutsägbart, men till slut ändras alltid svwp:s stavning. Det kommer att hända nu med. Som alla säkert vet så har Sverige haft förbindelser med Ukraina sedan 1100-talet då Olof Skötkonungs dotter gifte sig med storfursten. På 1700-talet blev kontakterna intensifierade i samband med Karl XII:s fälttåg. I en 1600-talshandskrift hos Riksarkivet skrevs namnet Kioff och i en handskrift som hade koppling till de återvändande krigsfångarna efter det svenska nederlaget skrevs namnet Kiow. Först under andra halvan av 1700-talet slog Kiev igenom. Då som ett inlån från tyskan. /Ascilto (diskussion) 21 september 2026 kl. 23.52 (CEST)Svara
Håller med Ascilto att utfallet är givet. Sen så levde Ingegerd Olofsdotter på 1000-talet, inte 1100-talet, även om flera av hennes ättlingar återkom som nordiska gemåler i såväl hennes eget som efterföljande århundraden. Ricjac22 september 2026 kl. 06.16 (CEST)Svara
Jag använder själv Kyjiv i till exempel Wikipedia inifrån från 2022, så jag har inga principiella invändningar, men jag tycker att vi bör avvakta så länge som det inte är tydligt att det finns en ny norm. Wikipedia bör inte driva en egen linje, utan spegla samhället så gott det går. Går TT och därmed svensk tidningsnorm också över till Kyjiv tycker jag att vi också skall göra det, omedelbart. /Julle (disk.) 22 september 2026 kl. 08.03 (CEST)Svara
Naturligtvis, men om både svensk myndighetstext (vilket redan har skett) och dominerande svensk media (vilket nu delvis sker) går över till en stavning är det normerande för samtida offentlig text. Vi bör inte gå i bräschen för nya stavningar, men inte heller bör vi avvika från vad samhället runt oss skriver.
Själv tycker jag i de flesta (men uppenbarligen inte alla) fall att det är olyckligt, och att det inte är ett problem att skriva Köpenhamn, Kina, Peking, Armenien, Grekland och så vidare – lika lite som det är ett problem att Sverige heter Ruidian på kinesiska. Men vi bygger på att förhålla oss till aktuellt källäge, inte på vad jag själv vill. /Julle (disk.) 22 september 2026 kl. 13.17 (CEST)Svara
Jag kan förstå att det med tiden krävs en anpassning, men jag anser inte att vi måste utgå från att vi skall följa TT utan dröjsmål. För min personliga del säger och skriver jag fortfarande Burma och Vitryssland, men jag driver inte längre linjen att vi skall byta tillbaka här. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2026 kl. 15.46 (CEST)Svara
"Kiev" är ju det svenska namnet för staden. Det nya namnet kanske är "bättre" på det sätt att det är mer likt det latinska namnet, men den anledningen till namnbytet tycker jag är fattigt. Inte skulle vi sluta använda de svenska namnen för ek, bok och al och i stället använda Quercus robur, Fagus sylvatica och Alnus. På samma sätt borde vi inte byta namn från Kiev till Kyjiv bara för att politiken vill det. FeatherlessCat (diskussion) 26 september 2026 kl. 13.42 (CEST)Svara
Den nya stavningen är enligt accepterade regler för transkription av ukrainska till svenska. Det har ingenting med något latinskt namn att göra. Bägge skrivsätten är därför svenska, ett traditionellt och ett enligt svenska språkregler. Se Peking / Beijing - samma problemställning. Där har Wikipedia valt att behålla den traditionella skrivningen. Tekannan (diskussion) 26 september 2026 kl. 13.48 (CEST)Svara
Jag får erkänna mig ha fel, jag måste blandat ihop något. Men "Kiev" är fortfarande det etablerade svenska namnet för staden sedan 1700-talet och "Kyjiv" är det ukrainska translitterering namnet för staden. Platser och namn är inte alltid samma i andra länder, t.ex. Grekland (Hellas), och det är helt okej. Språket bestäms inte av något institut eller av politiken, men det påverkas dock av det. Vi bör därför inte ändra stavelsen bara för att Isof vill det och istället vänta tills det faktiskt används av människor och inte bara medierna. FeatherlessCat (diskussion) 26 september 2026 kl. 14.34 (CEST)Svara
Jag förstår. Det stämmer att Kiev är det etablerade svenska namnet för tillfället. När det ändras och folk börjar använda Kyjiv istället (och det verkar vara ditåt det bär) så ska också vi ändra. Detta tolkar jag det som att diskussionen också kommit fram till. Sabelöga (diskussion) 26 september 2026 kl. 14.51 (CEST)Svara
"Kyjiv" är inte en ukrainsk translittering, det är en svensk transkription av det ukrainska namnet enligt regler som tillämpats länge vid transkription från ukrainska till svenska. Kiev (och de tre andra aktuella ortnamnen) har varit undantag från dessa regler just på grund av "traditionell skrivning". Att skriva "Kyjiv" är alltså inget nytt påhitt i svenskan, däremot så har det fram tills nu rekommenderats att skriva "Kiev" - vilket alla har gjort! Vårt vägval är därför att välja ett av de två svenska skrivsätten. Så länge Kiev är det etablerade namnet på svenska så bör det också användas här. Den dagen Kyjiv dominerar, inte bara i media utan även när "vanligt folk" skriver, så är det dags att byta. Där är vi inte än. Tekannan (diskussion) 26 september 2026 kl. 15.16 (CEST)Svara
Dettta med att övergå till lokala namn är på sikt ett allvarligt hot mot alla europeiska kulturspråk i allmänhet och svenskan i synnerhet. Vi hakar snabbt på alla trender och överger de hävdvunna benämningarna. När kommer detta till EU? Skall alla behöva kalla Tyskland Deutschland? Skall vi behöva byta namn på alla intalienska städer där vi efter tysk förebild har egna former? Skall vi inte längre kunna tala om Themsen i London och Tibern i Rom? Vem skall få avgöra vad Donau skall kallas? Landet där den flyter längsta sträckan? Hur länge skall detta få pågå? Jag vet att språk alltid har utvecklats under yttre tryck, men det har oftast skett organiskt och inte genom diplomatiska påtryckningar. Kan bytet av Konstantinopel till Istanbul ha varit det första exemplet på det senare eller finns det äldre? Petrograd? Att byta transkription av exempelvis personnamn är en helt annan sak, även om jag menar att traditionella sätt att skriva om historiska personer, som exempelvis Filip Melankton, måste anses vara korrekta också idag. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2026 kl. 06.55 (CEST)Svara
jag ser det som stor skillnad på transkribering av, för svenska språket, okända orter och de som under århundraden/årtionden haft en svensk stavning. Kiev är den stavning svenska språket haft 300 år (enligt ovan), och jag ser inte det som en transkribering lika lite som jag ser Prag (Praha på tjekiska) som en transkribering. Jag anser därför vi skall avvakta tills det slår sig in i språket. I övrigt ska vi följa transkriberingen från ukrainska. Adville (diskussion) 22 september 2026 kl. 08.17 (CEST)Svara
Personligen anser jag att transkriberingar eller stavningskorrigeringar är ganska irrelevanta argument för orter som av hävd har "svenska namn", med svenska stavningar och svenska uttal. Om vi skriver Kiev beror det på att just den staden har ett namn enligt svensk språklig tradition, oavsett hur det skrivs på andra språk. Och frågan bör inte styras av politiska beslut och hänsynstaganden. Dock - vår yttersta plikt är gentemot läsaren och att hen kan ta till sig det som vi skriver. Så med tiden får vi väl rätta oss efter en förändrad praxis i myndighets- och medietext. Den kommer säkert. Men vi kan gott avvakta. Janders (diskussion) 22 september 2026 kl. 10.00 (CEST)Svara
Intressant. Det visste jag inte. Ukraina har länge arbetat för att andra språk ska transkribera ukrainska namn från ukrainska och inte från äldre ryska namn. Det har såklart en politisk dimension, men också en språklig och kulturell. Ryssland har å sin sida en uttalad ambition att utplåna den ukrainska kulturen och egenarten, som Ryssland menar är obefintliga. Det har också både en politisk och en språklig/kulturell dimension.
Institutet för språk och folkminnen har inte agerat på regeringens uppdrag eller för att anpassa sig till regeringen. Deras motiv är konsekvens: Att äldre försvenskningar ska ändras i enlighet med och anpassas till hur andra ukrainska namn transkriberas. Det är ett rent språkligt motiv. Och det låter helt rimligt att ukrainska namn ska transkriberas från ukrainska och inte från ryska. /Ascilto (diskussion) 22 september 2026 kl. 16.56 (CEST)Svara
Nu skriver institutet även i sitt pressmeddelande, i ett citat av Ola Karlsson, Isofs representant i Mediespråksgruppen, att "dessutom finns det politiska hänsyn i den här frågan. Många uppfattar den som laddad, eftersom stavningen Kiev förknippas med gamla latinska stavningsformer från Sovjettiden". Men vi behöver inte strida om just det. Min anmärkning gällde främst att man nog inte bör ta på sig rollen att tillrättalägga åsikter. Janders (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.38 (CEST)Svara
Jag har inte tillrättalagt några åsikter, utan vad jag uppfattade som ett faktafel. Att Isof är medvetna om att frågan har politiska implikationer, är inte detsamma som att de tagit politiska hänsyn i sin rekommendation. Om de skriver att den grundar sig på språklig konsekvens, så finns det ingen anledning att ifrågasätta det. /Ascilto (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.51 (CEST)Svara
Jag tycker att det är uppenbart att man tagit politiska hänsyn. Visst, man hänvisar till konsekvens i namnsättning, men man tillämpar den inte genomgående, man väljer till exempel att inte tillämpa den på danska namn. När man i samma sammanhang nämner nämner att det finns politiska hänsyn menar jag att det är ganska tydligt att de åtminstone delvis även är dessa som vägt in. FBQ (diskussion) 27 september 2026 kl. 12.39 (CEST)Svara
Sidospår, för jag kan inte låta bli: "Ordet bör kan knappast missuppfattas"
Jag vågar en peng på att "bör" är ett av de mest misuppfattade orden som finns mellan östliga och västliga svenska dialekter. I Finland är "bör" tvingande, i Sverige mera av ett förslag. En genuint lurig jävel när man flyttar emellan. Torbjörn Björkman (diskussion) 24 september 2026 kl. 00.47 (CEST)Svara
Ok, det villkoret framgick inte. Det här då: Chrisitania blev Oslo ett par år innan Konstantinopel blev Istanbul. Eller Nya Amsterdam som blev Nya York några hundra år tidigare LittleGun (diskussion) 23 september 2026 kl. 17.27 (CEST)Svara
Konstantinopel och Istanbul, Christiania och Oslo är inte relevanta. I de fallen handlar det om namnbyten. Här är det bara namnformen och den följer inte med i transkriberingen. Transkribering är en konvention för att skapa en skrivform där det inte redan finns något. Varken Київ eller Киев har någon självklar överföring till svenskan. Vill man använda det ukrainska skrivsättet får man använda Київ. Att Kyjiv är ukrainska och Kiev ryska är inget som finns på plats utan något som ges den innebörden här. Edaen (diskussion) 23 september 2026 kl. 20.21 (CEST)Svara
Såväl Kyjiv som Kiev är svenska namnformer. Som jag tolkar ovanstående diskussion finns det i dagsläget inte konsensus i gemenskapen att ändra vår skrivning från Kiev till Kyjiv. Om någon annan har en annan tolkning av diskussionen så är det bara att invända mot min tolkning! Tekannan (diskussion) 23 september 2026 kl. 21.53 (CEST)Svara
På förekommen anledning: När (snarare än om) vi ändrar, så skall vi respektera det faktum att många läsare kommer att hitta artiklar via de äldre gängse "svenska" namnformerna. Dessa skall redovisas ordentligt, och i fetstil, i ingressen. Det kan finnas skäl att nämna de politiska aspekterna vad gäller namnvalen, litet längre ner; men inget skäl att låtsas som om de ryska och ryskinfluerade namnformerna inte skulle existera.
@DKjellby: Jag återställde nyss fetstilen för namnformen Danzig i artikeln Gdańsk, som du ersatte med kursiv stil för några månader sedan. Skälet är väsentligen detsamma som i allmänhet när vi har artiklar med alternativa och (åtminstone i äldre texter) vanliga namnformer; se ovan. Jörgen B (diskussion) 24 september 2026 kl. 19.14 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 5 dagar sedan4 kommentarer2 personer i diskussionen
Någon som vet hur man tydliggör att bilder som uppladdas till Wikimedia Commons och används utanför Wikipedia ALLTID måste märkas med fotografens namn, inte enbart "Wikimedia Commons" som oftast sker. Jag ser många medier som använder mina bilder undviker att skriva ut namnet. Det kan bero på att CC-licensen är otydlig i detta avseende. Exempel på 4.0-licensen: "erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande ...". Då tolkar man i första hand att det är Wikimedia som ska ges credit. Där skulle jag vilja ändra licenstexten till: "du måste ge erkännande till fotografen om namn finns utskrivet. I annat fall till Wikimedia Commons.". / Frankie Fouganthin (diskussion) 26 september 2026 kl. 19.59 (CEST)Svara
Nej, inget behöver ändras på Commons. Det är helt enkelt bara återanvändarna som gör fel. Jag slår ett slag igen för verktyget credit-my-cc som skapar en brevmall man kan använda när man vill påtala att återanvändarna gör fel. (notera att du kan behöva växla från engelska till svenska). ♥Ainalidiskussionbidrag26 september 2026 kl. 20.08 (CEST)Svara
(Om något ska ändras på Commons är det här också fel ställe att föreslå ändringen på. Tänk dig om Commonsgemenskapen bestämde sig för hur texten i våra mallar ska formuleras utan att ta upp det med oss.)) ♥Ainalidiskussionbidrag26 september 2026 kl. 20.10 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 4 dagar sedan3 kommentarer3 personer i diskussionen
Jag är fascinerad av vad Historiker skriver från bokmässan
”
Yngre besökare uttrycker att de "älskar Wikipedia" och att "Wikipedia är bättre än AI". Folk hittar det de söker och de litar på Wikipedia, men är samtidigt medvetna om hur de skall använda källorna och känner till våra källmallar, som varnar för avsaknad av källor.
„
Har AI inneburit en mer positiv attityd till Wikipedia? Det jag ser som patrullerare pekar även det åt det hållet, där de med intresskonfilt anger detta och ber om granskning av sina utkast. Och att det var mindre tjafs i anslutning till valet (ev beroende på att några rensat ut konroversiella nutida diskussioner - "vi skall inte tälva med media") Yger (diskussion) 27 september 2026 kl. 09.14 (CEST)Svara
Tyska Wikipediabussen.Bra spaning! Jag har sett en del memes på samma tema nyligen. Wikimedia Foundation omfamnar det också med den nya devisen "Knowledge is Human". Jag såg Wikimedia Deutschland använda "Wissen ist menschlich" på sin bussturné under sommaren (som också verkar ha fått otroligt bra genomslag). ♥Ainalidiskussionbidrag27 september 2026 kl. 09.38 (CEST)Svara
Det jag beskrev i gårdagens rapport från Bokmässan bekräftades vid dagens samtal. Fler som uttryckte att de älskar Wikipedia och att Wikipedia är bättre än AI, samt att de gillar att det finns människor bakom. Samtidigt var det naturligtvis många frågor om hur AI påverkar Wikipedia, såväl vad gäller läsande, som skapande av av artiklar, där jag beskrev om vår syn på AI-skapande, vilket togs emot positivt. Det har varit en otroligt positiv respons på Bokmässan i år och jag kan vidarebefordra den tacksamhet besökarna framförde till oss wikipedianer för det arbete vi gör. Historiker (diskussion) 27 september 2026 kl. 21.09 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan5 kommentarer4 personer i diskussionen
Jag upptäckte för inte så längesedan att det skapats en Wikipedia-artikel om mig. Jag känner mig givetvis hedrad, och som gammal wikipedian kliar det ju i fingrarna, men jag vet att jag borde låta bli att pilla i min egen artikel. Jag har lagt till någon källa och putsat nåt litet, men jag hade gärna sett att det fanns en diskografi. Är det dumt om jag lägger till en sådan själv? / abbedabbdisk27 september 2026 kl. 21.02 (CEST)Svara
Trevlig artikel och jag ser inga problem med att du lägger in en diskografi med vederhäftiga källor. Med vederhäftiga menar jag bättre källor än den till det här påståendet: "Olsson har arbetat som skådespelare sedan 2004 och har agerat på scen, film, TV och i radio." Källhänvisningen går till ditt egenupplagda CV på filmcafe.se. Det duger inte som källa alls och många av posterna går inte att bekräfta på imdb.com, filmtipset.se eller Svensk Filmdatabas. Istället för den svepande formuleringen i citatet borde Anhn, som skapat artikeln, vara konkret och hålla sig till roller som du blivit krediterad för med källor som är oberoende. Sen vet vi ju inte vilken relation du har till Anhn, men det skulle inte vara så mycket mindre intressekonflikt om vi etablerade wikipedianer började skriva artiklar om varandra. Det är hur många välutbildade och väletablerade skådespelare som helst som ännu inte har några artiklar trots att deras namn nämns i recensioner (gäller främst skådespelare som spelar teater). Ett annat inslag i artikeln som jag undrar över är hur den beskriver dina insatser som wikipedian. Är det relevant för dina offentliga insatser som skådespelare och musiker? Jag tycker att artikeln blandar ihop ditt yrkesliv med ditt hobbyliv på ett olyckligt vis som också är alltför svepande. Det är få wikipedianer som det är motiverat att skriva artiklar om i deras egenskap av wikipedianer, exceptionella undantag som Holger Ellgaard och Sverker Johansson (fysiker). /Ascilto (diskussion) 27 september 2026 kl. 21.54 (CEST)Svara
Jag skrev artikeln om abbedabb med anledning av det extrema antalet visningar av Albin Olsson (nu grensida) i samband med en tragisk olyckshändelse, för att minska risk för förväxling. Jag välkomnar trimningar, kompletteringar och förändringar av artikeln, och naturligtvis kan den tas till WP:SFFR om relevansen anses tveksam. / ANHN✎28 september 2026 kl. 12.36 (CEST)Svara
Relevansen i stort är inte tveksam, enligt mig. Men redogörelsen för skådespelarinsatserna behöver bearbetas och förses med oberoende källor. Det som är instrött i artikeln om hans Wikipediamedverkan har tveksam relevans och behöver ansas. /Ascilto (diskussion) 28 september 2026 kl. 13.44 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen
Jimmy Wales och svenska wikipedianer framför mässmontern.
Bokmässan i Göteborg har nu genomförts under fyra dagar och traditionsenligt har Wikipedia och Wikimedia Sverige varit representerade där med en monter, samt att vi har haft ett gäng fotografer, som har gått runt och fotograferat i montrar, på scenframträdanden och på seminarier. Deltagandet har varit riktigt lyckat med många möten med intresserade besökare, vilket resulterat i många samtal där vi fick förklara om Wikimedia Foundation, Wikimedia Sverige och Wikipedia och hur det hänger ihop, samt berätta om hur det fungerar "bakom kulisserna" med frivilliga wikipedianer, som lägger ner arbete på att skapa artiklar, korrigera artiklar och mota bort klotter. Många kände till det, medan andra fick det förklarat. Vidare har vi hjälpt till att uppdatera artiklar, till exempel med kompletteringar av författares bibliografier, samt skapat artiklar om relevanta personer. En del har kommit och frågat varför de artiklar de skrivit har raderats, vilket har kunnat förklaras. Föreningen har fått några nya medlemmar och en del donationer, samt att folk har blivit intresserade av tisdagarnas skrivstugor.
De glada tillropen, så som "Jag älskar Wikipedia", "Wikipedia är bättre än AI" och "Jag vill bara säga tack för det arbete ni gör", värmde och jag vill härmed vidarebefordra det till alla i gemenskapen. Besökarna uppskattade att det finns människor och inte AI bakom bakom. Några uttryckte hur de gillar att surfa runt med hjälp av länkarna och fördjupa sig. En del var förvånade att se Wikipedia på Bokmässan och undrade vad vi gjorde där, men de tyckte att det var positivt att möta oss. Förtroendet för Wikipedia var stort och såväl lärare, som bibliotekarier och elever beskrev hur de använder det i undervisningen med källkritik och att nyttja de källor, som finns i artiklarna, för att verifiera uppgifterna och fördjupa sig.
Jimmy Wales besökte Bokmässan och hade fyra framträdanden. Han kom förbi vår monter och pratade med oss, signerade sin bok Sju regler och ställde upp på bild tillsammans med ett gäng glada wikipedianer.
Senaste kommentaren: för 1 dag sedan12 kommentarer6 personer i diskussionen
Hej alla,
I år vill vi prova ett nytt, kompletterande tillvägagångssätt för vår bannerinsamlingskampanj i Sverige. Som ni vet brukar vi normalt genomföra en fyra veckor lång bannerinsamlingskampanj i Sverige riktad till läsare som inte är inloggade. I år vill vi testa att köra en ytterligare två veckors kampanj i slutet av kalenderåret, mellan den 16 och 31 december 2026.
Här är några detaljer:
Bannrarna kommer att ha ett mer specifikt budskap inför årsskiftet
De kommer endast att vara synliga för läsare som inte är inloggade
Jag kommer att uppdatera sidan för gemenskapssamarbete så att den återspeglar denna ytterligare kampanj och lägga upp exempel på bannrar där (och jag kommer att informera er på Village Pump när allt detta är tillgängligt)
Varför vill vi prova detta?
I slutet av året når välgörenhetsgivandet sin topp globalt. Detta är inte unikt för Wikipedia, utan ett väl dokumenterat mönster inom den ideella sektorn i allmänhet.
Vår insamlingsmodell är starkt beroende av bannervisningar under ett begränsat antal aktiva kampanjdagar, och under det senaste året har vi sett en marknadsövergripande nedgång i antalet sidvisningar på Wikipedia. Färre sidvisningar under vårt vanliga kampanjfönster innebär färre möjligheter att nå potentiella givare. Detta har konkreta konsekvenser för de intäkter som stöder de projekt, verktyg och den infrastruktur som gemenskapen är beroende av. För att hitta nya sätt att väcka läsarnas intresse för att bli givare vill vi försöka nå dem vid denna avgörande tidpunkt på året.
Generellt sett kan du kontakta oss både före och under kampanjen:
Tack för rättelsen. Jag skulle ha specificerat det tydligare. Hur ser det alltså ut i länder där inte alla donationer är avdragsgilla för de donationer som inte är det?
(Notera också att det i detta fall är irrelevant om Wikimedia Sverige har 90-konto eller inte då de inte är mottagare av donationerna, de går ju till amerikanska Wikimedia Foundation.) ♥Ainalidiskussionbidrag28 september 2026 kl. 11.57 (CEST)Svara
Ja, det är ingen skattereduktion i Sverige för donationer till WMF. Sen tror jag inte att den större mängden donationer märkbart påverkas av skatteskäl, utan traditioner. Det är tradition att vara lite extra givmild i juletid. (Vilket verkar bekräftas av en googling). LittleGun (diskussion) 28 september 2026 kl. 13.31 (CEST)Svara
En liten observation: I den här rapporten kan man se att Wikimedia Sverige rapporterat en minskning av insamlade medel från 7,4 MSEK under 2024 till 5,7 MSEK under 2025. Jag lyckas inte hitta några siffror som kommer ens i närheten av detta i WMSE:s årsredovisning för 2025. Där står det i Resultaträkningen att "Donationer" har ökat från 203 till 366 KSEK mellan 2024 och 2025. Så varifrån Giva Sverige har fått data angående Wikimedia Sveriges insamlade medel på mångmiljonbelopp kan man ju fundera på. Larske (diskussion) 28 september 2026 kl. 14.42 (CEST)Svara
Vad gäller WMSE, dDet är väl helt enkelt olika kategorier av medel. Donationer är ju bara en del av allt det en organisation samlar in.
Skattereduktion vid gåvor gäller bara juridiska personer i Sverige. Gåvan måste ges till en vid gåvotillfället av skatteverket godkänd mottagare. Wikimedia Sverige eller någon annan juridisk person kopplat till Wikimediarörelsen är för närvarande inte med på myndighetens lista över godkännda mottagare.--~2026-52179-76 (diskussion) 28 september 2026 kl. 20.38 (CEST)Svara
Hi all,
Thank you for the questions. First of all, this is an experiment which means we want to trial and gather data if this period is a good additional fundraising moment for readers in Sweden.
December is a strong month for fundraising globally (sources: 1, 2) “The holiday season naturally inspires generosity, with many donors feeling motivated to support causes they care about”. Sweden is no exception to the rule and also shows strong fundraising data in December as well as projected growth in general (source 3, 4): “Giva Sverige’s Gåvoindex, a barometer of generosity, reached a record high of 74 during December 2025.”
We will let you know how the experiment went and what our future plans are, in the new year.
Senaste kommentaren: för 3 dagar sedan2 kommentarer2 personer i diskussionen
Mallen hanterar inte som alla andra mallar språkkoder (språk=en). Vilket påpekats i Malldiskussion:Pressmeddelanderef. Den hanterar inte heller datum i formen XXXX-XX-XX bra, då den lägger in ordet "den" innan. ((Alla sådana användningar torde vara en styggelse.))
Senaste kommentaren: för 2 dagar sedan4 kommentarer4 personer i diskussionen
Hejhej, jag undrar om ni som har erfarenhet av arkivering av hemsidor kan hjälpa mig med en sak. Sanningskommissionen för det samiska folket har en hemsida som de använt under sitt arbete men skriver att de ska lägga ner hemsidan den 1 oktober i år (om några dagar). Jag har förstått mig på hur jag arkiverar enskilda sidor men hur kan jag se till att nån skrapare går igenom hela hemsidan för att lagra den, så inte några sidor eventuellt saknas?
Här är den senaste arkiveringen av toppsidan, från 2026-09-15. Testa att surfa via denna arkivlänk och se om underlänkar fungerar. Jag har suttit och surfat en stund, säkert en 30-40 länkar och har hittills inte funnit någon som inte är arkiverad. Kanske svårt att testa ut 100%, men jag menar att överraskande mycket redan är arkiverat. / ANHN✎29 september 2026 kl. 23.08 (CEST)Svara
Senaste kommentaren: för 1 timme sedan21 kommentarer8 personer i diskussionen
En bekant säger att hen förut ofta sökte info på Wikipedia, men numera nästan aldrig sedan sökmotorerna börjat ha AI-funktionen. Kanske detta mönster är vanligt. Hur ser besöksstatistiken ut? Minskar den? -- Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 08.01 (CEST)Svara
I vilken utsträckning vet man om den statistik som länkas till på ett par ställen ovan är människor som gått in på, och hur många som är Googles indexeringsrobotar samt olika AI? --Hjordmån (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.34 (CEST)Svara
Botar (spiders) är exkluderade i urvalet, men det är ändå en fråga om träffarna avser människor. Läsningar per sida brukar anses mer befriade från Datorlistade sidor. Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.52 (CEST)Svara
Jag tittade på statistiken för fyra ofta besökta artiklar om grundämnen. För dessa artiklar är det en tydlig läsårsrytm, vilket jag tolkar som besök av skolelever. Över en längre period, juli 2015 till augusti 2026, ser man dels en plötslig minskning cirka 2021, dels en stadigt nedåtgående trend efter 2021. Kan sättet att samla statistik ha ändrats 2021? Plumbum208 (diskussion) 30 september 2026 kl. 11.26 (CEST)Svara
Intressant är också den kommentar, som några yngre besökare uttryckte på Bokmässan: "Wikipedia är bättre än AI". Vad de avsåg var att de inte litade på de AI-sammanfattningar, som sökningarna ger, utan ansåg att Wikipedias innehåll är mer trovärdigt och ger mer innehåll. Historiker (diskussion) 30 september 2026 kl. 22.05 (CEST)Svara
Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia
Kanske ska man vända på frågan: Vilken roll får Wikipedia när människor inte längre behöver besöka Wikipedia för att använda Wikipedia?;-)
Det kan mycket väl bli så att Wikipedia får färre direkta läsare samtidigt som innehållet blir viktigare än någonsin.
En del av det intressanta med dagens AI-utveckling är att sådant där det finns tydliga sätt att kontrollera om ett svar är rätt går snabbt framåt. Inom matematik fungerar exempelvis reinforcement learning, RL mycket bra, eftersom modellen kan få tydlig återkoppling på om en lösning fungerar eller inte.
Kanske kan man se Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons som delar av ett slags öppet facit eller verifieringslager för kunskap.
Wikipedia 1.0: människor skriver för människor.
Wikipedia 2.0: sökmotorer indexerar Wikipedia och människor hittar dit via Google.
Wikipedia 3.0: människor och maskiner bygger och underhåller kunskap tillsammans, medan AI-agenter använder Wikimedia som en del av sitt kunskaps- och verifieringslager.
Mitt hopp är faktiskt att AI och problemet med hallucinationer kan skapa ett större fokus på frågor som:
Varifrån kommer faktan?
Är den fortfarande aktuell?
Kan någon verifiera den?
Vem underhåller källan?
Kan ett fel återrapporteras?
Kommer rättningen tillbaka till den gemensamma kunskapsbasen?
Jag funderar en hel del på samma frågor inom friluftsdata just nu: hur en framtida datainfrastruktur kan använda Wikipedia, Wikidata och OpenStreetMap inte bara som webbplatser, utan som öppna byggklossar i ett större kunskapssystem se tankar RL och friluftsliv.
Det säger kanske något om att framtidens kunskapsproblem inte bara handlar om AI-modellerna – utan minst lika mycket om öppna data, identifierare, länkar, API och fungerande kunskapsinfrastruktur. Salgo60 (diskussion) 30 september 2026 kl. 10:14 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhandav DenSportgladeSkåningen.)Svara
Du utgår från att den är minskande, men den utgångspunkten ifrågasätter jag (för svwp). Och vi kan inte föra ett resonamang om vi inte utgår från korrekta fakta. Min egen slutsats är att det går bra för Wikipedia men för mer nyhetsrelaterade ämnen minskar intresset för Wikipedia, och frågan är om vi inte bör acceptera detta och fokusera mer på de encyklopediska ämnena (som vi redan påbörjat på svwp) Yger (diskussion) 30 september 2026 kl. 10.21 (CEST)Svara
Nix jag utgår egentligen inte från något alls om antalet läsare eller redigerare – det är inte min poäng.
Min kanske naiva tro sedan 2016 har varit att vi borde pusha mycket hårdare för Wikidata och dess utveckling. När jag ser hur relativt få egenskaper Wikidata fortfarande har känns det som att vi ännu inte riktigt har köpt hela idén. I min vision skulle vi snarare ha över 100 000 Wikidata-egenskaper och betydligt mer av Wikipedias kunskap uttryckt som strukturerade, maskinläsbara påståenden.
Om jag förstått det rätt har Wikimedia dessutom haft en betalmodell där vissa aktörer kan få snabbare tillgång till Wikimedia-API. Där finns kanske också en intressant återkopplingsloop: mer strukturerad data gör Wikimedia-data bättre för AI och andra konsumenter, vilket i sin tur kan göra datan ännu mer värdefull och skapa starkare incitament att förbättra den och kanske höja priset...
det vi nu ser inom matematiken är fascinerande. Där finns problem med tydliga svar och en naturlig återkopplingsloop där reinforcement learning fungerar extremt bra. Utvecklingen går så snabbt att det nästan känns som att delar av en hel yrkeskår kan förändras på nolltid.
tyvärr tycker jag vi fortfarande gillar "Strings not Things" alltså textsträngar snarare än identifierade objekt och relationer – för att fullt ut realisera den potential vi faktiskt har som community.
Min test med AI hos Riksarkivet] ser vi hur ineffektiva arkitekt dom har, så är Wikipedia/Wikimedia redan ljusår bättre att gräva kunskap ur.
vore trevligt med mer strukturerad data och att alla drar åt samma håll... kanske det är där framtiden finns mindre fokus på separata textsidor och projekt, och mer på ett gemensamt kunskapslager av identifierade saker, egenskaper och relationer som både människor och AI kan återanvända...
Jag vill ju mana till försiktighet med att plocka in AI på wikipedia. Jag skulle ju bli mycket orolig för någon som bara använde AI och aldrig besöka wikipedia längre. Det betyder ju troligen att personen aldrig dubbelkollar AI:s källor som ju oftast går till just wikipedia.
Jag anser att problemen inte bara handlar om hallucinationer i AI-svar. Modellerna har ju klart blivit bättre och hallucinerar mer sällan. Hallucinationer tycker jag egentligen är fel beskrivning på alla problem. Visst, det händer att AI fantiserar ihop personer och orter, men mer vanligt är ju att fantasierna handlar om att AI inte förstår grundläggande koncept, som att två personer som levde 500 emellan varandra inte kan vara identiska, att två platser med samma länder men med samma namn inte kan vara samma plats. Men en stor bidragande orsak till min skepticism är AI:ns vilja att vara till lags och smickra, den försöker ju egentligen inte dupera mig med sina resultat, men det är egentligen det som blir konsekvensen. Jag försökte identifiera en person och konstaterade att varje gång jag framförde argument för en viss identifiering nappade AI och tyckte jag var jättesmart som kom på den kopplingen, när jag framförde argument för en annan koppling ändrar sig AI och tycker jag är jättesmart som kommit på de argumenten. Risken är ju att man fullständigt förlorar sin kritiska förmåga om man tar AI:n på allvar. Den är ju vanligen som sagt alltid utmärkt på att smickra "vilken fantastiskt sällsynt bok du kommit över!", "vilket fantastiskt arkivfynd du gjort!", vilket ju lätt gör att man tenderar att vilja ta till sig svaren även när de är dåligt underbygda. Som sagt, AI har blivit bättre och kan vara mycket användbart, men man kan inte ta något AI säger på allvar utan måste dubbelkolla resultaten. Nu kan ju jag tycka det så mycket jag vill, gemene man kommer ju ändå att göra om de vill, särskilt om man inte har ett källkritiskt sinnelag. Men jag vill gärna varna för oförsiktig användning.FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 07.46 (CEST)Svara
Nyss lyckades AI få för sig att Ericus Fabricius författade en geologisk avhandling med sin svärfar som var vintappare i Stockholm och använde som källa en avhandling som Gerardus Mercators avhandling Atlas sive cosmographiae meditationes de fabrica mundi et fabricate figura. Jag tycker att det känns fel att tala om "hallucinationer", det handlar ju mer att är det så att den inte hittar material på nätet klarar den inte av att dra egna logiska slutsatser. Den kan föra mycket logiska resonemang när den har annat material att bygga på. Men jag kan ju också se att det kommer att kunna bli ett problem framöver - vem vill skriva på wikipedia enbart för att mata AI med algoritmer medan vanliga läsare tar sin information därifrån och ger AI beröm för lösningarna? FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.47 (CEST)Svara
AI var inte helt värdelös - den kunde hjälpa mig att hitta en skrift som omtalade en skrift från 1604 som omnämnde Fabricius svärfar. Men det mesta andra blev svammel. AI älskar att spinna ut i långa förklaringar om hur man konserverade änkor på 1600-talet och hur viktigt vintapparämbetet var i Stockholm, men det var ju inte det mina frågor handlade om. Gissningsvis var det mycket lättare att hitta material om. Men jag märker ju att för många okunniga tenderar långa "biutläggningar" av det här slaget att imponera. Det är ju oftast så man känner igen AI-artiklar, de har svårt att hålla sig från "påfågelord" och långa biutläggningar som inte hör till ämnet. Den lyckades hitta att Fabricius hade varit hovpredikant - kanske för att det redan stod på wikipedia även om namnet inte var länkat. FBQ (diskussion) 1 oktober 2026 kl. 20.56 (CEST)Svara
FBQ: Jag var nog otydlig. Jag syftar på processen där AI-aktörer crawlar eller hämtar Wikimedia-innehåll för att förbättra sina dataunderlag – för träning, informationssökning eller kontroll av uppgifter jag tolkar det som reinforcement learning "innebär att en agent lär sig genom att agera och få återkoppling, med målet att maximera sin sammanlagda belöning över tid." Wikipedia och Wikidata kan ge källbelagda uppgifter att kontrollera AI:s svar mot; dessa kontroller kan bidra till återkoppling vid RL-träning, men kräver att även underlagets kvalitet bedöms.
Ditt exempel med Fabricius illustrerar varför dom behöver bättre med strukturerad kunskap: tydligt identifierade personer, relationer, årtal och källhänvisningar. Då finns bättre förutsättningar att kontrollera vem som är vem och upptäcka orimliga kopplingar. Sedan vem som gör vad och hur i denna värd är för mig förvirrande men både människor och maskiner behöver väl underbyggda texter med tydliga källhänvisningar.
går det att tjäna pengar på AI bolagen och ha en fri wikipedia så inte mig emot
får vi som en spinnoff bättre metadata så är ingen gladare än mig...
Styrkor i Wikipedia som jag gissar finns
många kan bidra, ifrågasätta och rätta – kunskap kan granskas oavsett vem som har skrivit.
Wikipedia ger sammanhang och resonemang, medan Wikidata kan knyta identifierade objekt till egenskaper, relationer och källor.
Commons kan koppla bilder till det de föreställer genom strukturerade beskrivningar.
Olika språk, lexem och uttal kan förena hur vi beskriver, skriver och talar om världen.
Vi behöver vara självkritiska: visar vi tydligt vad vi vet, vilken källa som stöder varje påstående och vad som är osäkert?
Kanske är vårt viktigaste bidrag att göra kunskap möjlig att spåra, pröva och förbättra – för både människor och maskiner.
Om du missar att ladda upp bilder idag får du en ny chans nästa år, då Wiki Loves Monuments givetvis som vanligt återkommer hela september år 2027. Så passa gärna på att fotografera det skyddade kulturarvet om du har vägarna förbi något kulturminne kommande år! Leo Rudberg (WMSE) (diskussion) 30 september 2026 kl. 13.52 (CEST)Svara
Tack för möjligheten att lyssna på min testsida med den nyare versionen av Wikispeech.
--Paracel63 (diskussion) 22 september 2026 kl. 17.10 (CEST)
wikimedia.se). Leo Rudberg (WMSE) (diskussion) 18 september 2026 kl. 16.40 (CEST)
